Fortsätt till huvudinnehåll

En blogg. Helt enkelt.

Leta i den här bloggen

Andra sidor

Om mig
Kontakta mig
Dagen och pingströrelsen
Språkpolisen
Uppsatser och annat självskrivet....
Mina foton
kultur i bloggen

Visar inlägg med etiketten stavning

Inlägg

Språkdeckaren lägger sig på däck: Språkpolisiär insats...

januari 10, 2016

betydelse däckad språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Dagens språkpolisiära insats: "Den innehåller också järva scener"...

december 02, 2013

betydelse ordlekar språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Hur stavas...Om att googla stavning

Google språkpolisiära insatser stavning sökstrategier

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Att utelämna ett e

betydelse ordförståelse språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Historian eller historien?

januari 21, 2013

böjning språkpolisiära insatser stavning substantiv

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Dagens språkpolisiära insats: kutym

januari 18, 2012

etymologi språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Språkpolisen ute i verkligheten

språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Googleinspirerad språkpolisiär insats

Google konsonanter språkpolisiära insatser stavning uttal vokaler

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Dagens språkpolisiära insats: sanna och falska homofoner

homofoni rättstavningsprogram språkpolisiära insatser stavning

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Arkiv

2026 1
- april 1
  - Gammalt blir nytt

2025 17
- november 2
- oktober 1
- september 1
- juni 2
- maj 2
- april 3
- mars 3
- februari 2
- januari 1
2024 11
- december 5
- november 6
2023 1
- juni 1
2018 1
- augusti 1
2017 4
- juli 1
- april 1
- mars 1
- januari 1
2016 43
- november 3
- oktober 4
- september 2
- augusti 1
- juni 1
- april 2
- mars 18
- februari 7
- januari 5
2015 42
- december 1
- november 3
- oktober 4
- september 3
- augusti 3
- juli 7
- juni 11
- maj 4
- april 2
- mars 1
- februari 1
- januari 2
2014 31
- december 2
- november 2
- oktober 1
- september 5
- augusti 1
- juli 2
- juni 1
- maj 2
- april 4
- mars 4
- februari 5
- januari 2
2013 142
- december 26
- november 18
- oktober 16
- september 10
- augusti 6
- juli 6
- juni 9
- maj 10
- april 9
- mars 10
- februari 11
- januari 11
2012 189
- december 3
- november 2
- oktober 4
- september 8
- augusti 9
- juli 14
- juni 24
- maj 24
- april 20
- mars 27
- februari 24
- januari 30
2011 354
- december 31
- november 25
- oktober 25
- september 36
- augusti 26
- juli 26
- juni 26
- maj 33
- april 36
- mars 39
- februari 23
- januari 28
2010 194
- december 36
- november 36
- oktober 26
- september 11
- augusti 13
- juli 18
- juni 20
- maj 14
- april 20

Visa mer Visa mindre

Etiketter

#10saker
#homoriot
1222 över havet
1800-tal
1812 Overture
1900-tal
1980-tal
2001: A Space Odyssey
24
27 Oktober

Visa mer Visa mindre

Rapportera otillåten användning

Mest läst här - senaste året

Språkpolisiär insats: Gott och gått

Har plötsligt (till min bestörtning!) sett "gott" felstavat som "gått" lite här och var, därav denna språkpolisiära insats. Felstavningen beror naturligtvis på ljudlikheten (de är så kallade homofoner), i kombination med det faktum att "å" är den något vanligare stavningen av det ljudet. Det är en förklaring, men på inga villkors vis en ursäkt! Det förhåller sig nämligen på det viset att om du vet vad orden betyder, finns ingen tvekan om hur de ska stavas (och om du inte vet vad de betyder, kanske du borde avstå från att alls skriva dem, alternativt slå upp dem i valfritt uppslagsverk först). Gott är nämligen neutrumform (="ett" eller "det", läs mer här ) av ordet "god". Alltså "en god maträtt", men "ett gott äpple". Alternativt: En god människa, som fattar ett gott beslut. Och eftersom god stavas med "o" (och definitvt inte KAN stavas på annat sätt), betyder det alltså att gott stavas just go...

Språkpolisiär insats: Är det gravt eller grovt?

Jag har ju nästan avslutat mina språkpolisiära insatser här (även om de äldre insatserna givetvis ligger kvar ), men idag gör jag ett undantag. Nu har jag en gång för mycket sett någon använda "grov" när hen helt uppenbart menar "grav". Så vad är då skillnaden? grav , adjektiv, härstammar från latinets gravis. Betyder tung , allvarlig eller besvärlig (även besläktat med ordet gravid , och med gravitationen ) (källa SAOB ) En gravt sjuk människa hamnar ibland på sjukhus grov , adjektiv, härstammar från fornsvenskans grover / gröver. Betyder (enl SAOL ) tjock , inte fin , inte diskret , och är besläktat med orden grus , gryn och gröt , samt även med det litauiska ordet grubùs som betyder ojämn eller hårdhudad (källa SAOB ) Jämför även med engelskans rough, som har delvis samma betydelser; skrovlig , ojämn , men även ohyfsad , eller våldsam . Grovt, skrovligt, trästycke Varför blandar så många ihop det, då? Jag tr...

Ett paper från 2006 blev plötsligt aktuellt

En passus i det senaste avsnittet av Vinhaggornas 2.0. (intervju med Thomas Arnroth, in och lyssna ), om den andliga krigföringen som en chans för inte alltför maskulina frikyrkomän att vara macho, SAMTIDIGT som det också är något många frikyrkokvinnor oproblematiskt ägnar sig åt, inspirerade mig att lägga upp mitt nästan 20 år gamla queer-paper om pingströrelsen som blogginlägg. Finns nedan. Ett par tekniska anmärkningar: 1. Ganska lång text, men ca hälften är noter och källor, och det behöver man ju inte läsa om man inte vill. 2. Formatet fungerar bättre på datorskärm än på telefon. Sorry. ------------------------------------------------------------------------------------- Det är enligt min mening ofta mer meningsfullt att tala om heterosexualiteter (och homosexualiteter) i plural, än heterosexualiteten (och homosexualiteten) i singular bestämd form, eftersom man då synliggör det faktum att sexualitet regleras och konstrueras kulturellt p...

Dagens språkpolisiära insats: nåt eller nått?

### Nu har jag sett det tillräckligt många gånger och i tillräckligt många sammanhang för att anse att det är befogat med en språkpolisiär insats. Jag talar om ofoget att skriva "nått" när det som åsyftas är "nåt". Skillnaden, för ja, den finns, och ja, den är ganska stor, mellan de två orden är följande: nåt: är en förkortning eller sammandragning av ordet något. Att det ska stavas just nåt blir tydligt när man ser det ursprunget. nåt= nå go t. Det är en talspråksform från början, men jag tror den anses korrekt även i skrift numera. Dock, och det är givetvis bakgrunden till felskrivningen, protesterar många (alla?) rättstavningsprogram mot den skrivningen (och antar ibland att vad du menar att skriva är "nått", ett ord som dock har en helt annan betydelse, vilken vi kommer till strax), vilket kan få den som är osäker på stavningen att lägga till ett "t" i tron att det blir rätt då (eftersom rättstavningsprogrammet inte protesterar mot, a...

Daniel Alm, pingströrelsen och friheten

Som de flesta andra med intresse för svensk frikyrka i allmänhet och pingströrelse i synnerhet följer jag just nu den pågående rättegången med anledning av Daniel Alms stämningsansökan mot sin tidigare arbetsgivare, Västerås pingstförsamling. Samtidigt läser jag ikapp lite på Hemmets Vän, den kristna tidning som haft, i mitt tycke, den bästa täckningen av saken. I samband med det läste jag en kommenterande artikel av chefredaktör Åke Hällzon; I kris är det strukturerna som räddar dig . Han skriver, i korthet, att krisen runt Daniel Alm visar på behovet av "struktur och ordning för anställningar inom vissa karismatiska församlingar". Senare också att "I vissa karismatiska sammanhang finns en utbredd attityd som ser strukturer och ordning som ett hinder snarare än en tillgång" Med det senare syftar han förstås bland annat på pingströrelsen, som har en tradition av att vara skeptisk till organisering. Länge stod man exempelvis utanför ekumeniska organisationer pga en ...

Att syfta på något, vad ska det syfta till?

#SpråkpolisiärInsats -- Har sett det några gånger. Användningen av "syfta till" när det är uppenbart att det som åsyftas är att något syftar "på" något. En enkel regel: Att syfta till handlar om meningen, i djupare bemärkelse, om syftet och målet med något, och att syfta på handlar om betydelse, om vad ett ord pekar på. Exempel: Etiketten "Språkpolisiära insatser" syftar på bloggposter av den här typen, och de ska syfta till att hjälpa dig att undvika onödiga språkfel. Ännu enklare regel, för den som är bekant med ordet åsyfta, "å" i ordet "åsyfta" är en äldre, eller enligt Bonniers svenska ordbok skriftspråklig, form av "på", så i sammanhang där uttrycket hade kunnat ersättas med "åsyfta" så är det alltså att "syfta på" som ska användas, inte att "syfta till".

Amerikanska inbördeskriget 2.0

Gör ett litet inhopp i dagsaktualiteterna. Just nu läser jag " American Evangelicals for Trump; Dominion, Spiritual Warfare and The End Times " av André Gagné, teologiprofessor i Montreal, utgiven på Routledge förra året. Det slumpar sig så att jag läser kapitlet om hur evangelikala amerikanska Trump-anhängare profeterat om hur Trumps presidentskap kommer att föra fram till ett nytt inbördeskrig, samtidigt som jag också ser och hör nyheter om hur Donald Trump skickar först nationalgardet och sedan militären (amerikanska marinkåren) till protesterna i Los Angeles. Man kan få kalla kårar för mindre. Det handlar alltså om hur amerikanska evangelikaler redan 2019 började förutspå ett nytt inbördeskrig, eller rent av påstå att det redan börjat. Michael L. Brown, fundamentalistisk radiovärd, säger exempelvis: A civil war is coming to America, only this time, it will be abortion, rather than slavery, that divides the nation. And while I hope with all my heart that it will n...

Använder Blogger