söndag 10 januari 2016

Språkdeckaren lägger sig på däck: Språkpolisiär insats...

...deckad eller däckad, det är frågan.

Såg någon påstå sig vara "deckad", med "e" alltså, som i "deckare".

Nu är det ju inte ett existerande ord (men jag skulle kunna tänka mig att använda det som en ordlek om något tillstånd som har med en riktigt bra deckare att göra...), och det var också uppenbart i sammanhanget i övrigt att vederbörande menade att hen var "däckad", med "ä".

Petigt, tycker ni kanske. Varför bry sig om stavningen av det korta e/ä-ljudet i ordet här?

Svaret är att felstavningen är ett pinsamt bevis på att man faktiskt inte själv förstår det ord man använder.

Däckad, med ä, kommer av ordet däck. Som i "Alle man på däck", det vill säga: Fartygets golv. Eller i överförd betydelse däck-liknande anläggningar på land, som soldäck exempelvis.

Att vara däckad är alltså att ha "gått i däck", på precis samma sätt som att vara golvad är att ha gått (slagit, fallit etc) i golvet. Man är en slagen hjälte, kort och gott. Besegrad. Fallen. Orkar inte resa sig.


Återigen lär vi oss alltså den viktiga läxan:

Den som förstår de ord hen använder kommer också att (oftare) stava dem rätt. Och den som stavar rätt får därigenom ett verktyg för att förstå ordets ursprung (och därmed även betydelse).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar