onsdag 5 juli 2017

Att spela själavårdskortet

... Letade efter något annat och hittade på vägen en artikel från Dagen där ett antal ledare i kristna samfund tillfrågats om sin syn på homosexualitet, och där har ett flertal valt att svara att det är en känslig/komplicerad fråga, som ofta är av själavårdskaraktär, och att de därför undanber sig att svara på den alls.

Översättning: Vi har några människor som vi har lyckats lura med vår spelade låtsastolerans, om vi blir tvungna att säga offentligt vad vi faktiskt tänker om dem och deras liv så kommer det bli uppenbart vilka rövhål vi är under den frikyrkosnälla ytan, och då finns risken att de drar och våra medlemssiffror sjunker ytterligare.

söndag 2 april 2017

Inte en religion...

Skrev en irriterad tweet j förmiddags om det där "det är inte en religion utan en relation" som många kristna (av somliga sorter) gillar att säga när deras religion (!) är på tal.



Tänkte att jag skulle utveckla den lite här.

Resonemanget är alltså ungefär att (just min version av) kristendomen är inte en religion, dvs en särskild lära, utan en relation (med Gud/Jesus), och det är just det som är unikt med min tro. Att den är relation, inte religion.

Den givna invändningen är: 

OK. Fint för dig att du har en gudsrelation, men hur vet du att det är unikt med just din religion? Att alla människor i andra religioner som menar sig ha en gudsrelation helt enkelt ljuger eller har fel.

*Vår tänkta samtalspartner skruvar på sig* Men, alltså, en gudsrelation är ju inte möjlig utan Jesus! Hans försoningsdöd är ju vad som har återupprättat kontakten mellan människa och Gud!

På det svarar vi: Intressant! Och vem eller vad är det som säger att det är så? Ah, visst,  det är ju den *lära* eller teologi, det vill säga *religion*, som du tror på...

Så...det enda argumentet för att du egentligen inte alls har en religion utan en relation är ...drumroll... din religion...

Funny that.

onsdag 29 mars 2017

Psykologin bakom fundisskav

... Jag raljerade lite på Twitter över debattartikeln som uttrycker att den omtyckta kristna sången "Du vet väl om att du är värdefull" liksom "skaver", eftersom den kan ge intryck av att Gud inte gör skillnad på människor baserat på tro och religiösa åthävor. Hemska, fruktansvärda, tanke! Särskilt raden "Gud fader själv accepterar dig" är tydligen jobbig, på det viset, för den som har en strängare/mer fundamentalistisk tro.

Bilden är en skärmdump av denna tweet


Men varför skaver det? Låt oss titta närmare på psykologin bakom. Och på vad den som har svårt med sådan inkluderande teologi EGENTLIGEN säger om sin egen tro.

Psykologin är busenkel. Det som han, och alla som reagerar på liknande teologi med uttryck för samma skavkänsla, känner är hotat och angripet (som det skaver emot) är särställningen och utvaldheten. Att just de står lite närmare Gud än alla andra. Om man tror det, och om just den tron är viktig för en, då är det lite jobbigt att utsättas för påståenden om att man "bara" är lika mycket värd som alla andra, även i Guds ögon.

Vad säger det egentligen? Här kommer vi till det riktigt, riktigt sorgliga avsnittet. Det som dylika reaktioner säger – högt och tydligt – till alla som har öron att höra med och ögon att läsa med, är att deras tro har aldrig gett dem någonting. Nada. Zilch, Den är meningslös. Tom. Det enda man kan ha den till är att boka platsbiljett till himlen (alternativt köpa sig en helvetesförsäkring). Inget annat.

OM det skulle vara så att även de som INTE offrat hela sitt liv på samma meningslösa religiösa tradition som man själv gjort OCKSÅ kan boka den där platsbiljetten. Då har hela det offret – alla timmar, alla nojor, all ängslan, allt man avstått – varit bortkastat. Helt bortkastat.

Tror fan att den tanken skaver!

När jag skrev Stackarn! på Twitter var jag sarkastisk, onekligen, men här vill jag ta tillfället i akt att tillägga att det faktiskt, självfallet, ÄR synd om den som lagt ner hela sitt liv i en tro och religiös tradition som hen innerst inne känner saknar all verklig mening, är ett tomt skal.


PS. Jesus själv berättade i en liknelse om den orättvisa människor, som tror att de kan köpa himmelriket, upplever när det ges också till andra. Matt 20:1-16 "Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagspenning på en denar och sände i väg dem till vingården. Vid tredje timmen gick han ut igen och fick se några andra stå sysslolösa på torget. Till dem sade han: 'Gå bort till vingården, ni också. Jag ska ge er skäligt betalt. Och de gav sig dit. Sedan gick han ut vid sjätte timmen och vis nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: 'Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?' De svarade; 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han: 'Gå bort till vingården, ni också.' På kvällen sade vingårdens ägare till förmannen: 'Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.' De som hade lejts vid elfte timmen kom fram och fick en denar var. När sedan de första steg fram trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också. Då protesterade de och sade till ägaren: 'De där som kom sist har bara hållit på en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit hela dagen i solhettan.' Då sade han till en av dem: 'Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Vi kom ju överens om en denar, ta nu vad du skall ha, och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som du fick. Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?´Så skall de sista bli först och de första sist."

---------------


* Nu skrev jag "bögar" i tweeten, trots att hbtq-frågan inte är nämnd särskilt i artikeln. Raljerande, som jag ju medger att det var. Men med tanke på att sexfrågor i allmänhet och hntq-frågor i synnerhet, hör till det som får just denna artikelförfattare att gå i taket oftast så är det rätt uppenbart att han räknar "bögarna" till de som inte borde få höra att till och med Gud accepterar dem, även om den fullständiga listan säkerligen är betydligt längre än så.

måndag 9 januari 2017

Det frikyrkliga nålsögat...

...  en ilsken bloggpost, men någon gång ibland måste sanningar få sägas osminkat...

Ett helg- och semesterprojekt – möjligen av evighetsslaget – här hemma är att omvandla pärmarna med gamla tidningsklipp till en digital samling. Antingen genom att artikeln finns på webben, och man kan spara en länk till den, eller (i nödfall, pga mkt mer jobb) genom att fota eller skanna pappersklippen.

Slutmålet – om det någonsin nås – är att skapa lite plats i hyllorna här. Vi har gott om böcker som ligger och väntar på att få flytta in på de platser i hyllorna som äts upp av pärmar. En bokhylla med bara böcker är dessutom snyggare att titta på än en med pärmar.

Att en digital klippsamling är lite mer användarvänlig än en massa pärmar är ett annat skäl.

Varje gång jag lägger tid på detta – som till exempel under julledigheten – konstaterar jag två saker.

1. Jag skulle ha kunnat bli färdig på ett par veckor (aktiv tid). Det rör sig i dagsläget om knappt 2000 ännu analoga klipp, och med någorlunda flyt är 150-200 på en dag inte alls orimligt.

Om det inte vore för: (se punkt 2).

2. Dessvärre innebär pysslet en rent farlig blodtryckshöjning, som saktar ner farten rejält genom att man helt enkelt inte orkar hur mycket som helst av dylikt och därför behöver pausa.

Ju fler klipp från tidningen Dagen desto hälsofarligare blodtryck...

Det är nämligen inte många förunnat att kunna passera det frikyrkliga nålsögat, det blir uppenbart när man vadar omkring i de klippen.

Och då menar jag inte de regelmässiga fördömandena av homosexuella, bisexuella, kvinnor som gör abort, transpersoner, kristna som tror "fel", kristna som har fel hobbies, människor som skiljer sig etc. etc. etc

Visst. Det är ju också ett ganska snävt nålsöga att passera, och visst kan man få både en och flera irritationsrynkor i pannan när man läst för mycket av den varan.

Men det nålsöga som kan få artärerna i tinningen att riktigt bulta som stånghammare, och tvinga fram en paus från hela projektet, det är ett annat.

Det enda som hjälper mot bultandet är att påminna sig om att det är just ett nålsöga. Ett mycket litet. Trots allt ett undantag i mänskligheten i stort.

Det är det nålsöga som presenterar sig när tidningen Dagen uppmärksammar att Mark Levengood misshandlats grovt på en gata i Mora, på grund av att han blev igenkänd som homosexuell, att en högerextrem kristen organisation som kallar sig Svenska KKK, uttalat ett beklagande av att han överlevde misshandeln (jo, det uppmärksammades faktiskt i Dagen, trots allt), och uttalat att alla homosexuella ska dödas.

....OCH SAMMA DAG har en ledartext med rubriken "Hot kan bli verklighet" (jag medger att jag när jag såg den rubriken och såg att datumet var samma som det tidigare nämnda så trodde jag först – naivt nog – att den handlade om någon slags avståndstagande från uttalade mordhot på namngivna personer...) som går ut på att homosexuella är ett hot mot kristna i Sverige.

Ja du läste rätt.

Det var alltså de KRISTNA i Sverige – de som INTE misshandlades på öppen gata, och INTE namngavs på dödslistor – som EGENTLIGEN var utsatta för hot.

Och hotet utgjordes alltså av sagda utsatta grupp i samhället.

Foto av framsida av tidningen Dagen, en artikelpuff och en ledartextpuff inringade och förstorade

Ni förstår hur nålsögat ser ut, eller hur?  För att helt kunna fungera och passa in i en sådan frikyrklig miljö bör man uppenbart vara både gravt empatistörd och rent löjeväckande självupptagen.

Ett rätt så fullfjädrat ärkesvin, om vi ska tala klarspråk.

Eller en mycket trasig och förkrympt människa, för den som föredrar den tolkningen av empatilöshet och självupptagenhet.

Och DET är, lyckligtvis, ett ganska litet nålsöga att passera.

Mänskligheten i stort har – tack gode Gud för det! – i sin natur lite mer av såväl empati och vidsynthet som vanlig jävla anständighet.

Visst – och det är möjligen också en tröstande tanke – mina klipp (de som är i pappersform) är inte helt dagsaktuella. Men tyvärr har ju den frikyrkliga debatten visat upp, och visar upp, samma typ av symptom med en deprimerande regelbundenhet än idag. Mer läsning om empatistörning och självupptagenhet i frikyrkliga sammanhang finns här

Det nya är möjligen att det finns en mer märkbar närvaro av andra röster idag. Låt oss hoppas att de tar över en dag.

-------

fotnot: Ja, det konkreta exemplet i den här posten är bara ett (chockerande nog i sig, men bara ett). Tyvärr är det inte det enda – långt ifrån. Vore det så hade jag för länge sen varit klar med det här digitaliseringsprojektet...

Klippen i samlingen från just Dagen är ganska fulla med sånt här, i samma genre och ungefär samma kaliber. Läser man vidare bland bara de klipp jag fixade med nu senast kan man t.ex. även få veta – och det flera gånger, och från såväl ledarskribenter som andra – att när EKHO, den ekumeniska gruppen för kristna homosexuella (de hette så då), ställer frågor till kyrkor om deras syn på och bemötande av homosexuella syskon i tron, så gör de SAMMA SAK MOT DE KRISTNA SOM HITLER GJORDE MOT JUDARNA.

Japp. Samma. Sak. Som. Hitler. Gjorde. Mot. Judarna.

Hur i helvete sex miljoner judar kunde dö under stort lidande av att Hitler ställde några frågor till dem om hur de behandlade somliga av sina judiska fränder, det vete fan, men... Allvarligt talat, det halsbrytande påståendet borde få det att vända sig i magen på alla som har något hum om vad förintelsen innebar, och det oavsett hur de ser på nödvändigheten av att behandla sina icke-heterosexuella kristna syskon typ mänskligt. Men där var det ju igen, alltså. Det där nålsögat. Kombinationen av empatilöshet och extrem självupptagenhet som så liten del av mänskligheten, tack och lov, besitter.