Fortsätt till huvudinnehåll

En blogg. Helt enkelt.

Leta i den här bloggen

Andra sidor

Om mig
Kontakta mig
Dagen och pingströrelsen
Språkpolisen
Uppsatser och annat självskrivet....
Mina foton
kultur i bloggen

Visar inlägg från april, 2025

Inlägg

Jobba med katt

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Religionstrauma i Dagen för 35 år sedan

Dagen religionstrauma

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Förlåt!

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Arkiv

2025 13

2024 11
- december 5
- november 6
2023 1
- juni 1
2018 1
- augusti 1
2017 4
- juli 1
- april 1
- mars 1
- januari 1
2016 43
- november 3
- oktober 4
- september 2
- augusti 1
- juni 1
- april 2
- mars 18
- februari 7
- januari 5
2015 42
- december 1
- november 3
- oktober 4
- september 3
- augusti 3
- juli 7
- juni 11
- maj 4
- april 2
- mars 1
- februari 1
- januari 2
2014 31
- december 2
- november 2
- oktober 1
- september 5
- augusti 1
- juli 2
- juni 1
- maj 2
- april 4
- mars 4
- februari 5
- januari 2
2013 142
- december 26
- november 18
- oktober 16
- september 10
- augusti 6
- juli 6
- juni 9
- maj 10
- april 9
- mars 10
- februari 11
- januari 11
2012 189
- december 3
- november 2
- oktober 4
- september 8
- augusti 9
- juli 14
- juni 24
- maj 24
- april 20
- mars 27
- februari 24
- januari 30
2011 354
- december 31
- november 25
- oktober 25
- september 36
- augusti 26
- juli 26
- juni 26
- maj 33
- april 36
- mars 39
- februari 23
- januari 28
2010 194
- december 36
- november 36
- oktober 26
- september 11
- augusti 13
- juli 18
- juni 20
- maj 14
- april 20

Visa mer Visa mindre

Etiketter

#10saker
#homoriot
1222 över havet
1800-tal
1812 Overture
1900-tal
1980-tal
2001: A Space Odyssey
24
27 Oktober

Visa mer Visa mindre

Rapportera otillåten användning

Mest läst här - senaste året

Språkpolisiär insats: Gott och gått

Har plötsligt (till min bestörtning!) sett "gott" felstavat som "gått" lite här och var, därav denna språkpolisiära insats. Felstavningen beror naturligtvis på ljudlikheten (de är så kallade homofoner), i kombination med det faktum att "å" är den något vanligare stavningen av det ljudet. Det är en förklaring, men på inga villkors vis en ursäkt! Det förhåller sig nämligen på det viset att om du vet vad orden betyder, finns ingen tvekan om hur de ska stavas (och om du inte vet vad de betyder, kanske du borde avstå från att alls skriva dem, alternativt slå upp dem i valfritt uppslagsverk först). Gott är nämligen neutrumform (="ett" eller "det", läs mer här ) av ordet "god". Alltså "en god maträtt", men "ett gott äpple". Alternativt: En god människa, som fattar ett gott beslut. Och eftersom god stavas med "o" (och definitvt inte KAN stavas på annat sätt), betyder det alltså att gott stavas just go...

Att syfta på något, vad ska det syfta till?

#SpråkpolisiärInsats -- Har sett det några gånger. Användningen av "syfta till" när det är uppenbart att det som åsyftas är att något syftar "på" något. En enkel regel: Att syfta till handlar om meningen, i djupare bemärkelse, om syftet och målet med något, och att syfta på handlar om betydelse, om vad ett ord pekar på. Exempel: Etiketten "Språkpolisiära insatser" syftar på bloggposter av den här typen, och de ska syfta till att hjälpa dig att undvika onödiga språkfel. Ännu enklare regel, för den som är bekant med ordet åsyfta, "å" i ordet "åsyfta" är en äldre, eller enligt Bonniers svenska ordbok skriftspråklig, form av "på", så i sammanhang där uttrycket hade kunnat ersättas med "åsyfta" så är det alltså att "syfta på" som ska användas, inte att "syfta till".

Daniel Alm, pingströrelsen och friheten

Som de flesta andra med intresse för svensk frikyrka i allmänhet och pingströrelse i synnerhet följer jag just nu den pågående rättegången med anledning av Daniel Alms stämningsansökan mot sin tidigare arbetsgivare, Västerås pingstförsamling. Samtidigt läser jag ikapp lite på Hemmets Vän, den kristna tidning som haft, i mitt tycke, den bästa täckningen av saken. I samband med det läste jag en kommenterande artikel av chefredaktör Åke Hällzon; I kris är det strukturerna som räddar dig . Han skriver, i korthet, att krisen runt Daniel Alm visar på behovet av "struktur och ordning för anställningar inom vissa karismatiska församlingar". Senare också att "I vissa karismatiska sammanhang finns en utbredd attityd som ser strukturer och ordning som ett hinder snarare än en tillgång" Med det senare syftar han förstås bland annat på pingströrelsen, som har en tradition av att vara skeptisk till organisering. Länge stod man exempelvis utanför ekumeniska organisationer pga en ...

Knutby inifrån. Ett tillägg utifrån.

"Ska Gud behöva sätta dig i rullstol?" Åsa Waldau "Om något går galet, kan vi vara övertygade om att det är Gud som talar. Det kan vara fråga om sjukdom, olycka, besvikelse, nederlag eller någon bön som varit obesvarad länge. Vi blir inte hjälpta av att slå bort det och fortsätta som om ingenting hänt. Om vi av uppriktigt hjärta söker Herren, kommer vi att kunna ta emot budskapet" Boken "Andlig krigföring" av Arthur Wallis, utgiven på förlaget Filadelfia 1985, s. 50. "Sjukdomar kan ha olika orsaker. Axelsson erkänner att Gud även kan använda sjukdomen som aga. 'Men då låter han säkert sina barn få veta, varför han agar. Då sjukdomen är aga, behöver nog ingen fråga 'varför', och då barnet lyder, har agan nått sitt mål.' " (Tidningen Dagens chefredaktör Olof Djurfeldt, i Dagen 1986-02-01. Den Axelsson som citeras är Henry Axelsson, boken som citeras, och so...

Klassiska försvar. Del 2: Distance and Deny

Jag skrev ett inlägg om klassiska (frikyrkliga) försvar, och varför de inte fungerar, för över 10 år sedan. Tänkte att det var dags för ett del 2. Nu om ett fenomen som jag kallar Distance and Deny (D&D eller DaD för den som gillar akronymer 😊). Det handlar om att lägga avstånd (inte riktigt detsamma som att ta avstånd, utan att beskriva avståndet mellan sig själv, eller sitt eget sammanhang, och det som kritiseras som, i något avseende, väldigt stort), och förneka. Eller, kanske riktigare uttryckt: Att lägga avstånd (Distance) genom att förneka (Deny). Man börjar gärna på nivån: kristendomen som sådan: Det här som diskuteras/kristiseras just nu är faktiskt inte kristet alls (alt., om det handlar om en person: hen är inte kristen egentligen , har nog aldrig varit, inte på riktigt). För exempel på, och socialpsykologisk förklaring av, den nivån, om än ur en lite annan vinkel, kan jag varmt rekommendera youtube-videon Why Christian Responses to Deconstruction ...

Amerikanska inbördeskriget 2.0

Gör ett litet inhopp i dagsaktualiteterna. Just nu läser jag " American Evangelicals for Trump; Dominion, Spiritual Warfare and The End Times " av André Gagné, teologiprofessor i Montreal, utgiven på Routledge förra året. Det slumpar sig så att jag läser kapitlet om hur evangelikala amerikanska Trump-anhängare profeterat om hur Trumps presidentskap kommer att föra fram till ett nytt inbördeskrig, samtidigt som jag också ser och hör nyheter om hur Donald Trump skickar först nationalgardet och sedan militären (amerikanska marinkåren) till protesterna i Los Angeles. Man kan få kalla kårar för mindre. Det handlar alltså om hur amerikanska evangelikaler redan 2019 började förutspå ett nytt inbördeskrig, eller rent av påstå att det redan börjat. Michael L. Brown, fundamentalistisk radiovärd, säger exempelvis: A civil war is coming to America, only this time, it will be abortion, rather than slavery, that divides the nation. And while I hope with all my heart that it will n...

Stockholm Karisma Center och banklån

... var kom idén ifrån? Om du känner till historien om Stockholm Karisma Center så vet du antagligen att det som framförallt fick uppmärksamhet i media när det begav sig var uppmaningen till medlemmarna att ta banklån för att skänka pengar till församlingen. Det var uppseendeväckande, och idén verkade helt tagen ur luften, såvitt utomstående kunde förstå. Och ingen från pingströrelsen klev ju fram och påstod något annat heller. Men var idén så ny och unik för Karisma egentligen? För att ta reda på det behöver vi göra som i posten om Knutby , nämligen backa bandet lite. I september 1989 blev en dom i regeringsrätten stor förstasidesnyhet i Dagen 1989-09-13 och 1989-09-16). Det var en medlem i en församling i Torsby som blivit eftertaxerad när det visade sig att hen tagit ett banklån i eget namn, och sedan lånat ut pengarna räntefritt till sin församling. Räntan på lånet, som hen ju betalade själv, hade hen sedan på sedvanligt sätt dragit av på skatten. När detta...

Använder Blogger