Fortsätt till huvudinnehåll

En blogg. Helt enkelt.

Leta i den här bloggen

Andra sidor

Om mig
Kontakta mig
Dagen och pingströrelsen
Språkpolisen
Uppsatser och annat självskrivet....
Mina foton
kultur i bloggen

Visar inlägg från november, 2025

Inlägg

Ett paper från 2006 blev plötsligt aktuellt

november 13, 2025

pingströrelsen

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

The week of misspent mornings. Alt: Jobba med katt 2

november 11, 2025

katter Sparbanken Syd

+

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Arkiv

2025 17

2024 11
- december 5
- november 6
2023 1
- juni 1
2018 1
- augusti 1
2017 4
- juli 1
- april 1
- mars 1
- januari 1
2016 43
- november 3
- oktober 4
- september 2
- augusti 1
- juni 1
- april 2
- mars 18
- februari 7
- januari 5
2015 42
- december 1
- november 3
- oktober 4
- september 3
- augusti 3
- juli 7
- juni 11
- maj 4
- april 2
- mars 1
- februari 1
- januari 2
2014 31
- december 2
- november 2
- oktober 1
- september 5
- augusti 1
- juli 2
- juni 1
- maj 2
- april 4
- mars 4
- februari 5
- januari 2
2013 142
- december 26
- november 18
- oktober 16
- september 10
- augusti 6
- juli 6
- juni 9
- maj 10
- april 9
- mars 10
- februari 11
- januari 11
2012 189
- december 3
- november 2
- oktober 4
- september 8
- augusti 9
- juli 14
- juni 24
- maj 24
- april 20
- mars 27
- februari 24
- januari 30
2011 354
- december 31
- november 25
- oktober 25
- september 36
- augusti 26
- juli 26
- juni 26
- maj 33
- april 36
- mars 39
- februari 23
- januari 28
2010 194
- december 36
- november 36
- oktober 26
- september 11
- augusti 13
- juli 18
- juni 20
- maj 14
- april 20

Visa mer Visa mindre

Etiketter

#10saker
#homoriot
1222 över havet
1800-tal
1812 Overture
1900-tal
1980-tal
2001: A Space Odyssey
24
27 Oktober

Visa mer Visa mindre

Rapportera otillåten användning

Mest läst här - senaste året

Språkpolisiär insats: Gott och gått

Har plötsligt (till min bestörtning!) sett "gott" felstavat som "gått" lite här och var, därav denna språkpolisiära insats. Felstavningen beror naturligtvis på ljudlikheten (de är så kallade homofoner), i kombination med det faktum att "å" är den något vanligare stavningen av det ljudet. Det är en förklaring, men på inga villkors vis en ursäkt! Det förhåller sig nämligen på det viset att om du vet vad orden betyder, finns ingen tvekan om hur de ska stavas (och om du inte vet vad de betyder, kanske du borde avstå från att alls skriva dem, alternativt slå upp dem i valfritt uppslagsverk först). Gott är nämligen neutrumform (="ett" eller "det", läs mer här ) av ordet "god". Alltså "en god maträtt", men "ett gott äpple". Alternativt: En god människa, som fattar ett gott beslut. Och eftersom god stavas med "o" (och definitvt inte KAN stavas på annat sätt), betyder det alltså att gott stavas just go...

Daniel Alm, pingströrelsen och friheten

Som de flesta andra med intresse för svensk frikyrka i allmänhet och pingströrelse i synnerhet följer jag just nu den pågående rättegången med anledning av Daniel Alms stämningsansökan mot sin tidigare arbetsgivare, Västerås pingstförsamling. Samtidigt läser jag ikapp lite på Hemmets Vän, den kristna tidning som haft, i mitt tycke, den bästa täckningen av saken. I samband med det läste jag en kommenterande artikel av chefredaktör Åke Hällzon; I kris är det strukturerna som räddar dig . Han skriver, i korthet, att krisen runt Daniel Alm visar på behovet av "struktur och ordning för anställningar inom vissa karismatiska församlingar". Senare också att "I vissa karismatiska sammanhang finns en utbredd attityd som ser strukturer och ordning som ett hinder snarare än en tillgång" Med det senare syftar han förstås bland annat på pingströrelsen, som har en tradition av att vara skeptisk till organisering. Länge stod man exempelvis utanför ekumeniska organisationer pga en ...

Att syfta på något, vad ska det syfta till?

#SpråkpolisiärInsats -- Har sett det några gånger. Användningen av "syfta till" när det är uppenbart att det som åsyftas är att något syftar "på" något. En enkel regel: Att syfta till handlar om meningen, i djupare bemärkelse, om syftet och målet med något, och att syfta på handlar om betydelse, om vad ett ord pekar på. Exempel: Etiketten "Språkpolisiära insatser" syftar på bloggposter av den här typen, och de ska syfta till att hjälpa dig att undvika onödiga språkfel. Ännu enklare regel, för den som är bekant med ordet åsyfta, "å" i ordet "åsyfta" är en äldre, eller enligt Bonniers svenska ordbok skriftspråklig, form av "på", så i sammanhang där uttrycket hade kunnat ersättas med "åsyfta" så är det alltså att "syfta på" som ska användas, inte att "syfta till".

Klassiska försvar. Del 2: Distance and Deny

Jag skrev ett inlägg om klassiska (frikyrkliga) försvar, och varför de inte fungerar, för över 10 år sedan. Tänkte att det var dags för ett del 2. Nu om ett fenomen som jag kallar Distance and Deny (D&D eller DaD för den som gillar akronymer 😊). Det handlar om att lägga avstånd (inte riktigt detsamma som att ta avstånd, utan att beskriva avståndet mellan sig själv, eller sitt eget sammanhang, och det som kritiseras som, i något avseende, väldigt stort), och förneka. Eller, kanske riktigare uttryckt: Att lägga avstånd (Distance) genom att förneka (Deny). Man börjar gärna på nivån: kristendomen som sådan: Det här som diskuteras/kristiseras just nu är faktiskt inte kristet alls (alt., om det handlar om en person: hen är inte kristen egentligen , har nog aldrig varit, inte på riktigt). För exempel på, och socialpsykologisk förklaring av, den nivån, om än ur en lite annan vinkel, kan jag varmt rekommendera youtube-videon Why Christian Responses to Deconstruction ...

Amerikanska inbördeskriget 2.0

Gör ett litet inhopp i dagsaktualiteterna. Just nu läser jag " American Evangelicals for Trump; Dominion, Spiritual Warfare and The End Times " av André Gagné, teologiprofessor i Montreal, utgiven på Routledge förra året. Det slumpar sig så att jag läser kapitlet om hur evangelikala amerikanska Trump-anhängare profeterat om hur Trumps presidentskap kommer att föra fram till ett nytt inbördeskrig, samtidigt som jag också ser och hör nyheter om hur Donald Trump skickar först nationalgardet och sedan militären (amerikanska marinkåren) till protesterna i Los Angeles. Man kan få kalla kårar för mindre. Det handlar alltså om hur amerikanska evangelikaler redan 2019 började förutspå ett nytt inbördeskrig, eller rent av påstå att det redan börjat. Michael L. Brown, fundamentalistisk radiovärd, säger exempelvis: A civil war is coming to America, only this time, it will be abortion, rather than slavery, that divides the nation. And while I hope with all my heart that it will n...

Språkpolisiärt utbrott: iheller

Jag hör inte till de som retar sig på dialektala vändningar i talspråket (med vissa undantag då kanske... men i dessa fall är irritationsfaktorn inte att det är "fel", utan helt enkelt att det är irriterande...). Talspråket och skriftspråket lyder nämligen under helt olika lagar, det vet en språkpolis som jag. Och att tala en dialekt kan naturligtvis inte vara språkligt "fel". Däremot – och här kommer den språkpolisiära insatsen – så bör man låta dialekten stanna i talspråket alla gånger utom då man avsiktligt (och konsekvent och systematiskt!) skriver på dialekt (tänk bygdemålsuppteckningar, dialektdiktning etc). Ordet jag tänker specifikt på idag är "iheller" (eller möjligen "i heller"), som är ett skånskt sätt att säga "heller". Som talspråksfenomen ganska fascinerande. Den inledande vokalen ger emfas åt "heller". Jag har, fast jag har försökt lyssna efter det, inte helt lyckats utröna om det skiljs mellan ett emfati...

Dagens språkpolisiära insats: nåt eller nått?

### Nu har jag sett det tillräckligt många gånger och i tillräckligt många sammanhang för att anse att det är befogat med en språkpolisiär insats. Jag talar om ofoget att skriva "nått" när det som åsyftas är "nåt". Skillnaden, för ja, den finns, och ja, den är ganska stor, mellan de två orden är följande: nåt: är en förkortning eller sammandragning av ordet något. Att det ska stavas just nåt blir tydligt när man ser det ursprunget. nåt= nå go t. Det är en talspråksform från början, men jag tror den anses korrekt även i skrift numera. Dock, och det är givetvis bakgrunden till felskrivningen, protesterar många (alla?) rättstavningsprogram mot den skrivningen (och antar ibland att vad du menar att skriva är "nått", ett ord som dock har en helt annan betydelse, vilken vi kommer till strax), vilket kan få den som är osäker på stavningen att lägga till ett "t" i tron att det blir rätt då (eftersom rättstavningsprogrammet inte protesterar mot, a...

Använder Blogger