onsdag 30 oktober 2013
Bildblogg: Äggmåne
10 oktober i år såg månen ut så här. Som ett ägg. Ett ganska skrovligt ägg. På en sammetsblå duk. Varken fullmåne eller nymåne. Eller ens halvmåne. Äggmåne.
tisdag 29 oktober 2013
Språkpolisen företräder föregångarna
Såg någon konsekvent använda ordet "företrädare" i ett sammanhang där det som åsyftades inte kunde vara något annat än "föregångare". Tänkte därför reda ut skillnaden.
För visst kan det verka förrädiskt. Samma förstaled, "före", och så två snarlika verb som andraled, "gå" och "träda". Det senare är ju egentligen bara en något ålderdomlig synonym till det första.
Och ändå är alltså inte företrädare och föregångare synonymer. Knepigt. Men inte helt omöjligt att lära sig.
En föregångare är en som går före (eller, kanske vanligare, som har gått före). En trendsetter, om ni nu vill ha en nymodigt svengelskt begrepp (fast inte alla föregångare blir betraktade som trendsetters i sin livstid, det hänger lite på hur långt före de går, så att säga).
En företrädare å andra sidan är någon som träder i någon annans ställe, som träder in för någon. När din fackliga företrädare, exempelvis, förhandlar med din arbetsgivare om din lön, så gör hen det istället för dig. Din företrädare är din vikarie i just det specifika sammanhanget, skulle man kunna säga.
Logiken i de olika betydelserna av de snarlika sammansatta orden ska sökas i det faktum att företrädare är en formell term, och att sammansättningar med träda används i mer högtidliga och formella sammanhang (som till exempel att "träda fram").
För visst kan det verka förrädiskt. Samma förstaled, "före", och så två snarlika verb som andraled, "gå" och "träda". Det senare är ju egentligen bara en något ålderdomlig synonym till det första.
Och ändå är alltså inte företrädare och föregångare synonymer. Knepigt. Men inte helt omöjligt att lära sig.
En föregångare är en som går före (eller, kanske vanligare, som har gått före). En trendsetter, om ni nu vill ha en nymodigt svengelskt begrepp (fast inte alla föregångare blir betraktade som trendsetters i sin livstid, det hänger lite på hur långt före de går, så att säga).
En företrädare å andra sidan är någon som träder i någon annans ställe, som träder in för någon. När din fackliga företrädare, exempelvis, förhandlar med din arbetsgivare om din lön, så gör hen det istället för dig. Din företrädare är din vikarie i just det specifika sammanhanget, skulle man kunna säga.
Logiken i de olika betydelserna av de snarlika sammansatta orden ska sökas i det faktum att företrädare är en formell term, och att sammansättningar med träda används i mer högtidliga och formella sammanhang (som till exempel att "träda fram").
måndag 28 oktober 2013
En kort och koncis språkpolisiär insats...
...baserad på gjorda erfarenheter och dragna slutsatser.
För så är det alltså, man gör erfarenheter, vilket får till följd att man har erfarenhet av en massa saker, och av dessa erfarenheter, eller denna erfarenhet, kan man sedan dra slutsatser.
[Denna kortinsats utlöstes av att jag råkade se någon påstå att vidtagna åtgärder berodde på tidigare dragna erfarenheter]
För så är det alltså, man gör erfarenheter, vilket får till följd att man har erfarenhet av en massa saker, och av dessa erfarenheter, eller denna erfarenhet, kan man sedan dra slutsatser.
[Denna kortinsats utlöstes av att jag råkade se någon påstå att vidtagna åtgärder berodde på tidigare dragna erfarenheter]
Språkpolisiär insats: sina och deras...
... eller "om possesiva pronomen", som vi också kan kalla den här språkpolisiära insatsen. Eftersom det är vad den sortens ord kallas. Låter kanske krångligt, men är egentligen snarare självförklarande, om man tittar närmare.
Om vi börjar med "possesiva", visst vet du vad engelskans "possesion" betyder? Just det, ägodel. Eller som Merriam-Webster definierar det:
a) the condition of having or owning something [ung: att äga eller ha]
b) something that is owned or possessed by someone [ung: det som ägs eller has]
Aha. Det är alltså tal om ett pronomen som betecknar ägande i någon form. Men pronomen då? Visst, det där ordet som man hörde så ofta i skolan. Men vad var det nu det betydde?
Titta närmare på det så ser du det också.
Pronomen. Alltså pro-nomen. Och att "pro" är latinets "för" vet väl de allra flesta. Nomen kanske är mindre känt, men är också latin och betyder helt enkelt "namn". För namn, alltså. Inte att förväxla med förnamn (eftersom det faktiskt påverkar betydelsen om något skrivs i ett eller flera ord, läs mer om särskrivning här om du undrar över det). Om vi sätter ett "istället" först så blir det kanske tydligare:
pronomen= istället för namn
Ett possesivt pronomen är alltså ett ord som används istället för ett namn, för att beteckna ägande. Istället för att säga till exempel "Johans cykel" så säger jag "hans cykel", eller om jag refererar till något Johan sagt om "sin cykel" så säger jag alltså just "sin cykel".
Det där sista är lite vad jag ville komma till med den här språkpolisiära insatsen. På svenska är det nämligen så finurligt att vi kan skilja mellan, inte bara vem som äger, utan också mellan vem som pratar om ägodelen.
"Jag pratar om min cykel, inte om din cykel", sa Kalle till Johan.
Och Johan konstaterade då att "Kalle pratade om sin cykel".
Detta hörde Pelle, som senare förklarade:
"Johan trodde först att Kalle pratade om hans cykel, men det gjorde han inte, utan om sin".
Det här att ha ord som gör att man faktiskt vet både om vad man pratar, och vem som pratar, är så otroligt praktiskt. Lär dig använda det så kommer du förstå det också!
------
P.S. När man ska bena upp detta grammatiskt säger man att orden sitt, sin och sina hör till reflexiva pronomen – sådana som syftar på, reflekterar om du så vill, det tidigare subjektet. Sådana finns även av annat slag än de som betecknar ägande. Men om du bara kan hålla reda på betydelseskillnaden mellan dem och andra possesiva pronomen så är det där kanske inte så kvistigt...
Om vi börjar med "possesiva", visst vet du vad engelskans "possesion" betyder? Just det, ägodel. Eller som Merriam-Webster definierar det:
a) the condition of having or owning something [ung: att äga eller ha]
b) something that is owned or possessed by someone [ung: det som ägs eller has]
Aha. Det är alltså tal om ett pronomen som betecknar ägande i någon form. Men pronomen då? Visst, det där ordet som man hörde så ofta i skolan. Men vad var det nu det betydde?
Titta närmare på det så ser du det också.
Pronomen. Alltså pro-nomen. Och att "pro" är latinets "för" vet väl de allra flesta. Nomen kanske är mindre känt, men är också latin och betyder helt enkelt "namn". För namn, alltså. Inte att förväxla med förnamn (eftersom det faktiskt påverkar betydelsen om något skrivs i ett eller flera ord, läs mer om särskrivning här om du undrar över det). Om vi sätter ett "istället" först så blir det kanske tydligare:
pronomen= istället för namn
Ett possesivt pronomen är alltså ett ord som används istället för ett namn, för att beteckna ägande. Istället för att säga till exempel "Johans cykel" så säger jag "hans cykel", eller om jag refererar till något Johan sagt om "sin cykel" så säger jag alltså just "sin cykel".
Det där sista är lite vad jag ville komma till med den här språkpolisiära insatsen. På svenska är det nämligen så finurligt att vi kan skilja mellan, inte bara vem som äger, utan också mellan vem som pratar om ägodelen.
"Jag pratar om min cykel, inte om din cykel", sa Kalle till Johan.
Och Johan konstaterade då att "Kalle pratade om sin cykel".
Detta hörde Pelle, som senare förklarade:
"Johan trodde först att Kalle pratade om hans cykel, men det gjorde han inte, utan om sin".
Det här att ha ord som gör att man faktiskt vet både om vad man pratar, och vem som pratar, är så otroligt praktiskt. Lär dig använda det så kommer du förstå det också!
------
P.S. När man ska bena upp detta grammatiskt säger man att orden sitt, sin och sina hör till reflexiva pronomen – sådana som syftar på, reflekterar om du så vill, det tidigare subjektet. Sådana finns även av annat slag än de som betecknar ägande. Men om du bara kan hålla reda på betydelseskillnaden mellan dem och andra possesiva pronomen så är det där kanske inte så kvistigt...
lördag 26 oktober 2013
måndag 21 oktober 2013
Botaniskt mysterium
Titta på den här bilden av en citron.
För det ser ni också att det är, va? Form som en citron, färg som en citron och (även om det inte alldeles framgår av bilden) storlek som en citron. Jag, som tog bilden kan intyga att den även luktade citron när man skar itu den. En citron. Således.
Men om jag säger att den växte på en calamondin-planta? En växt som ger vad som bäst kan beskrivas som miniatyrapelsiner. Inte bara i största allmänhet ger de plantorna de frukterna, även just den här plantan gör det. Normalt sett och på det stora hela.
Nedan ett foto där jag lagt till en calamondinfrukt från samma planta som "citronen" ovan.
För det ser ni också att det är, va? Form som en citron, färg som en citron och (även om det inte alldeles framgår av bilden) storlek som en citron. Jag, som tog bilden kan intyga att den även luktade citron när man skar itu den. En citron. Således.
Men om jag säger att den växte på en calamondin-planta? En växt som ger vad som bäst kan beskrivas som miniatyrapelsiner. Inte bara i största allmänhet ger de plantorna de frukterna, även just den här plantan gör det. Normalt sett och på det stora hela.
Nedan ett foto där jag lagt till en calamondinfrukt från samma planta som "citronen" ovan.
(Wikipedia har bättre bilder av calamondinfrukt, om du vill jämföra)
Varför gör en miniatyrapelsinplanta helt plötsligt något som bara kan beskrivas som en alldeles vanlig citron? Någon som vet?
söndag 20 oktober 2013
Bildblogg: Hösthelg
Ungefär så här såg den här helgen ut (fast, ok, det medges att den där höstsolen försvann igår eftermiddag nån gång... Men den hann fastna på bild i alla fall).
PS. Ser ni också att rönnbärsklasen är hjärtformad?
lördag 19 oktober 2013
språkblogg: ju....desto
Har egentligen vilohelg. Men en kort-kort språkpolisiär insats kan jag ändå tillåta mig.
ju....desto
Om man har använt "ju" så ska efterledet inledas med "desto".
Exempel: Ju senare du går och lägger dig, desto tröttare är du när klockan ringer.
Sådär. Ser ofta felanvändningar här, men tror egentligen inte att mer utförliga förklaringar krävs. Vi nöjer oss så. För ju kortare jag skriver här idag, desto fortare kan jag återgå till vilohelgen
Ju –> desto.
ju....desto
Om man har använt "ju" så ska efterledet inledas med "desto".
Exempel: Ju senare du går och lägger dig, desto tröttare är du när klockan ringer.
Sådär. Ser ofta felanvändningar här, men tror egentligen inte att mer utförliga förklaringar krävs. Vi nöjer oss så. För ju kortare jag skriver här idag, desto fortare kan jag återgå till vilohelgen
Ju –> desto.
onsdag 16 oktober 2013
Bildblogg: Nattjylla
Hälsar godmorgon med en "nattjylla", det vill säga en jylla (harkrank) på nattfönster. Ha en bra dag!
tisdag 15 oktober 2013
Kortblogg: Skuld, skam och bristen därpå
#frikyrka #fundamentalism @Jonas_Gardell #ochsånt
Det talas ju ofta om fundamentalismens benägenhet att skuld- och skambelägga sina anhängare (och om hur dessa sedan gör sitt bästa för att vidarebefordra skulden och skammen till omkringstående). Men så får jag syn på ett gammalt urklipp med ett citat av Jonas Gardell...
.... och då tänker jag att motsatsen är precis lika sann. Den fundamentalistiska tron innebär visserligen att släpa runt på ett skuldberg, för allt som man faktiskt inte kan rå för eller påverka, men den innebär lika mycket en total vägran att ta på sig något som helst ansvar för det som man de facto är helt och hållet ansvarig för: Sin egen tolkning, av sin egen tro, och konsekvenserna därav. Sina egna handlingar, och dess konsekvenser.
---
* Om rubriken "Kortblogg". Jag har en tendens att formulera mig väldigt utförligt. Och i regel VILL jag göra det också. Vill nyansera och specificera så långt möjligt är. Men ibland händer det också att bloggposter förblir oskrivna på grund av att tiden till nyansering och utläggning inte finns. Och somliga av de gångerna hade en kortare post faktiskt varit lika viktig. Inleder härmed bloggserien "Kortblogg" för just de tillfällena.
Det talas ju ofta om fundamentalismens benägenhet att skuld- och skambelägga sina anhängare (och om hur dessa sedan gör sitt bästa för att vidarebefordra skulden och skammen till omkringstående). Men så får jag syn på ett gammalt urklipp med ett citat av Jonas Gardell...
.... och då tänker jag att motsatsen är precis lika sann. Den fundamentalistiska tron innebär visserligen att släpa runt på ett skuldberg, för allt som man faktiskt inte kan rå för eller påverka, men den innebär lika mycket en total vägran att ta på sig något som helst ansvar för det som man de facto är helt och hållet ansvarig för: Sin egen tolkning, av sin egen tro, och konsekvenserna därav. Sina egna handlingar, och dess konsekvenser.
---
* Om rubriken "Kortblogg". Jag har en tendens att formulera mig väldigt utförligt. Och i regel VILL jag göra det också. Vill nyansera och specificera så långt möjligt är. Men ibland händer det också att bloggposter förblir oskrivna på grund av att tiden till nyansering och utläggning inte finns. Och somliga av de gångerna hade en kortare post faktiskt varit lika viktig. Inleder härmed bloggserien "Kortblogg" för just de tillfällena.
lördag 12 oktober 2013
Dagens språkpolisiära insats: Snälla @unionen!
Språkpolisen tänker idag upplåta bloggplats åt en annons. Helt utan ersättning. Eftersom språkpolisen inte har något emot att göra reklam för facket så är det egentligen inget problem. Språkpolisen skulle dock ha föredragit om just det här fackförbundet hade anlitat en reklambyrå med lite mer grundläggande språkförståelse...
Här är annonsen:
"Som medlem ingår inkomstförsäkring upp till 60 000 kr." således. Och det är ju vackert så. Inte för att jag vet varför inkomstförsäkringar behöver vara medlemmar i ett fackförbund, men det kan de ju säkert ha nytta av. Och inte för att jag heller förstår varför övriga medlemmar (och tydligen, framförallt potentiella medlemmar) behöver informeras om att inkomstförsäkringen är medlem, men det är väl som när man säljer saker med kändisar. Typ "9 av 10 filmstjärnor använder LUX". Eller, alltså, "En inkomstförsäkring är medlem i unionen".
För att annonsen faktiskt skulle säga det som jag antar att den här försöker säga så skulle den behöva formulera det antingen:
"Som medlem får du inkomstförsäkring upp till 60 000 kr"
Eller:
"För medlemmar ingår inkomstförsäkring upp till 60 000 kr"
Här är annonsen:
"Som medlem ingår inkomstförsäkring upp till 60 000 kr." således. Och det är ju vackert så. Inte för att jag vet varför inkomstförsäkringar behöver vara medlemmar i ett fackförbund, men det kan de ju säkert ha nytta av. Och inte för att jag heller förstår varför övriga medlemmar (och tydligen, framförallt potentiella medlemmar) behöver informeras om att inkomstförsäkringen är medlem, men det är väl som när man säljer saker med kändisar. Typ "9 av 10 filmstjärnor använder LUX". Eller, alltså, "En inkomstförsäkring är medlem i unionen".
För att annonsen faktiskt skulle säga det som jag antar att den här försöker säga så skulle den behöva formulera det antingen:
"Som medlem får du inkomstförsäkring upp till 60 000 kr"
Eller:
"För medlemmar ingår inkomstförsäkring upp till 60 000 kr"
bildblogg: Höstand
Vi fortsätter väl på andtemat från förra bildbloggen ett litet tag till... Här dessutom i kombination med det tidigare hösttemat...
Det här fotot är taget förra året, så inte nytaget alltså. Men jag gillar det ändå...
Det här fotot är taget förra året, så inte nytaget alltså. Men jag gillar det ändå...
måndag 7 oktober 2013
Bildblogg: Liten and i stor hamnbassäng
I ensamt majestät simmade den här fågeln (ni ser den va?) omkring i hamnbassängen. Åtminstone just då. Det fanns andra änder där, men de hängde hellre runt korvkiosken... Lika glad för det var han, tror jag. Då fick han ju allt det glitterblåa för sig själv.
tisdag 1 oktober 2013
Doctor Who-teologi. Typ.
Jag har ju tidigare bloggat om teologiska teman i Torchwood, närmare bestämt om Captain Jack Harkness som Messias- eller Kristusfigur, och om retcon-scenen i avsnittet Adam (säsong 2, avsnitt 5) som en slags nattvard.
Tänkte nu slänga in en liknande post om Doktorn, alltså Doctor Who. Närmare bestämt handlar det om upplösningen i avsnittet Last of the Time Lords. Man skulle kunna fördjupa sig i karaktärerna och handlingslinjerna, bara i det avsnittet, i oändlighet, men låt mig bara mycket förkortat och förenklat säga så här:
The Master är, precis som The Doctor, en Time Lord. Men till skillnad från Doktorn, som använder sina förmågor till mänsklighetens försvar så använder han sina för att förgöra och dominera människorna och planeten jorden. Här har han helt tagit makten över jorden (eller, tror åtminstone att han har det), och tillfångatagit Doktorn.
Martha Jones är Doktorns medhjälpare (Companion) och har rest runt på den av The Master ockuperade jorden, och hållit sig gömd med hjälp av ett perceptionsfilter, för att samla de delar hon behöver för ett vapen som ska förinta The Master.
Martha har sedan blivit förrådd av en desperat person som hoppades kunna rädda sin son genom att ge The Master vad han behövde veta för att hitta henne och förstöra vapnet.
Allt hopp är alltså ute. Eller? Kanske inte.
När The Master så har hånat Martha tillräckligt för vapnet som han förstört, och hur hennes plan på att besegra honom gått om intet, så tar hon ordet och säger:
Martha: Do you know what I was doing, traveling the world?
The Master [föraktfullt]: Tell me
Martha: I told a story. That's all. No weapons. Just words. I did just what the doctor said. I went across the continents, all on my own. And wherever I went, I found the people, and I told them my story. [inskjutet i klipp: 'He has saved your lives so many times, and you never even knew he was there. I know him'] I told them about the Doctor [inskjutet i klipp: 'I love him']. And I told them to pass it on. To spread the word so that everyone would know about the Doctor.
The Master: Faith and hope!? Is that all?
Martha: No. 'Cause I gave them an instruction. Just as the Doctor had said
[The Doctor, inskjutet i klipp: 'Use the countdown']
I told them, that if everyone thinks of one word, at one specific time...
The Master: ... NOTHING will happen! Is that your weapon? Prayer!?
Martha: Right across the world, one word, just one thought, at one moment, but with fifteen satelites.
The Master: What?
Captain Jack: The Archangel Network.
Martha: The telepathic field. Binding the whole universe together, with all of them, every single person on Earth thinking the same thing, at the same time. And that word is Doctor.
[Doctorn återfår gradvis sin styrka och storlek och befrias ur sin bur]
The Master: Stop it! No, no, no, no, you don't!
Alla Överallt: Doctor, Doctor, Doctor, Doctor
The Master: I order you to stop!
The Doctor ["återuppstånden"]:
One thing you can't do: Stop them thinking.
Tell me the human race is degenerate now. When they can do this.
[Doktorns återuppståndelse fullbordas]
The Master [samtidigt som han skjuter mot doktorn med laserstrålar som bara
studsar av densamme]: No!
The Doctor: I am sorry. I'm so sorry.
The Master: Then I kill them!
[Han riktar sin sitt laservapen – laser screwdriver – mot Doktorns vänner. Doktorn sträcker sin hand mot den och den slits ur The Master's hand och landar på golvet]
The Master: You can't do this! You can't do this! Stop!
The Doctor: And you know what happens now.
[Han svävar mot the Master]
The Master: No! No!
[the Master backar undan]
The Master: No! No!
The Doctor: You wouldn't listen, 'cause you KNOW what I'm gonna say.
[the Master har backat ända till väggen och kryper ihop för att skydda sig,
Doktorn landar på golvet, går fram till honom och...
... tar honom i sina armar]
The Doctor: I forgive you.
Slutklämmen, förlåtelsen, finns i den översta videon nedan. Hela scenen i den nedre videon.
Här behöver man förvisso inte ens använda särskilt mycket fantasi för att se de teologiska parallellerna. Till och med termerna finns ju där: faith, prayer, archangel, etc. Och även där inga teologiska termer används är ju temat nästan övertydligt.
Samtidigt är det en långt mindre krigisk och blodtörstig Kristus här än i stora delar av kristendomen. Inte bara för att det ultimata vapnet visade sig vara berättande och "bön", utan även, och kanske framförallt, för att han är en Kristus som INTE slänger sin ärkefiende i något brinnande Gehenna. Eller skickar sina himmelska soldater till en sista, bokstavlig, strid (som i mycken kristen eskatologi). Utan som besegrar honom genom att förlåta honom (förvisso dör han ändå, men för att han själv väljer det, som en sista desperat krigsakt, den enda som återstår, vägrar han att regenereras och överleva, och dör i en gråtande Doktors armar, men det är ju ändå något annat än att övermannas och dödas i strid).
Jag vet inte hur ortodoxt det är. Men jag älskar det. *Även* ur teologiskt perspektiv.
And you KNOW what happens now! [...] I forgive you.
Tänkte nu slänga in en liknande post om Doktorn, alltså Doctor Who. Närmare bestämt handlar det om upplösningen i avsnittet Last of the Time Lords. Man skulle kunna fördjupa sig i karaktärerna och handlingslinjerna, bara i det avsnittet, i oändlighet, men låt mig bara mycket förkortat och förenklat säga så här:
The Master är, precis som The Doctor, en Time Lord. Men till skillnad från Doktorn, som använder sina förmågor till mänsklighetens försvar så använder han sina för att förgöra och dominera människorna och planeten jorden. Här har han helt tagit makten över jorden (eller, tror åtminstone att han har det), och tillfångatagit Doktorn.
Martha Jones är Doktorns medhjälpare (Companion) och har rest runt på den av The Master ockuperade jorden, och hållit sig gömd med hjälp av ett perceptionsfilter, för att samla de delar hon behöver för ett vapen som ska förinta The Master.
Martha har sedan blivit förrådd av en desperat person som hoppades kunna rädda sin son genom att ge The Master vad han behövde veta för att hitta henne och förstöra vapnet.
Allt hopp är alltså ute. Eller? Kanske inte.
När The Master så har hånat Martha tillräckligt för vapnet som han förstört, och hur hennes plan på att besegra honom gått om intet, så tar hon ordet och säger:
Martha: Do you know what I was doing, traveling the world?
The Master [föraktfullt]: Tell me
Martha: I told a story. That's all. No weapons. Just words. I did just what the doctor said. I went across the continents, all on my own. And wherever I went, I found the people, and I told them my story. [inskjutet i klipp: 'He has saved your lives so many times, and you never even knew he was there. I know him'] I told them about the Doctor [inskjutet i klipp: 'I love him']. And I told them to pass it on. To spread the word so that everyone would know about the Doctor.
The Master: Faith and hope!? Is that all?
Martha: No. 'Cause I gave them an instruction. Just as the Doctor had said
[The Doctor, inskjutet i klipp: 'Use the countdown']
I told them, that if everyone thinks of one word, at one specific time...
The Master: ... NOTHING will happen! Is that your weapon? Prayer!?
Martha: Right across the world, one word, just one thought, at one moment, but with fifteen satelites.
The Master: What?
Captain Jack: The Archangel Network.
Martha: The telepathic field. Binding the whole universe together, with all of them, every single person on Earth thinking the same thing, at the same time. And that word is Doctor.
[Doctorn återfår gradvis sin styrka och storlek och befrias ur sin bur]
The Master: Stop it! No, no, no, no, you don't!
Alla Överallt: Doctor, Doctor, Doctor, Doctor
The Master: I order you to stop!
The Doctor ["återuppstånden"]:
One thing you can't do: Stop them thinking.
Tell me the human race is degenerate now. When they can do this.
[Doktorns återuppståndelse fullbordas]
The Master [samtidigt som han skjuter mot doktorn med laserstrålar som bara
studsar av densamme]: No!
The Doctor: I am sorry. I'm so sorry.
The Master: Then I kill them!
[Han riktar sin sitt laservapen – laser screwdriver – mot Doktorns vänner. Doktorn sträcker sin hand mot den och den slits ur The Master's hand och landar på golvet]
The Master: You can't do this! You can't do this! Stop!
The Doctor: And you know what happens now.
[Han svävar mot the Master]
The Master: No! No!
[the Master backar undan]
The Master: No! No!
The Doctor: You wouldn't listen, 'cause you KNOW what I'm gonna say.
[the Master har backat ända till väggen och kryper ihop för att skydda sig,
Doktorn landar på golvet, går fram till honom och...
... tar honom i sina armar]
The Doctor: I forgive you.
Slutklämmen, förlåtelsen, finns i den översta videon nedan. Hela scenen i den nedre videon.
Här behöver man förvisso inte ens använda särskilt mycket fantasi för att se de teologiska parallellerna. Till och med termerna finns ju där: faith, prayer, archangel, etc. Och även där inga teologiska termer används är ju temat nästan övertydligt.
Samtidigt är det en långt mindre krigisk och blodtörstig Kristus här än i stora delar av kristendomen. Inte bara för att det ultimata vapnet visade sig vara berättande och "bön", utan även, och kanske framförallt, för att han är en Kristus som INTE slänger sin ärkefiende i något brinnande Gehenna. Eller skickar sina himmelska soldater till en sista, bokstavlig, strid (som i mycken kristen eskatologi). Utan som besegrar honom genom att förlåta honom (förvisso dör han ändå, men för att han själv väljer det, som en sista desperat krigsakt, den enda som återstår, vägrar han att regenereras och överleva, och dör i en gråtande Doktors armar, men det är ju ändå något annat än att övermannas och dödas i strid).
Jag vet inte hur ortodoxt det är. Men jag älskar det. *Även* ur teologiskt perspektiv.
And you KNOW what happens now! [...] I forgive you.
Ifall ni undrar varför jag försvinner från...
diskussioner på Twitter idag.
Har idag blivit plötsligt tvångsutloggad från Twitter och ombedd (läs: beordrad) att byta lösenord två (2) gånger. Gjorde det första gången. Men nu får det FÖR FAEEN vara nog. För det är uppenbart att det är nåt med Twitter som är muppigt idag, inte med mitt konto.
Trodde iofs inte det var nåt med mitt konto första gången heller. Men ETT hjärnsläpp kan vilket system som helst tillåtas (om än inte utan att vissa svordomar uttalas i affekterad ton...), men INTE ett i halvtimmen (det är tidsmellanrummet mellan första och andra).
Förblir nu utloggad tills Twitter skärpt till sig.
Jag kommer alltså kunna läsa vad ni skriver (om än med viss möda, och endast genom att gå till er feed, var och en, direkt), men inte svara förrän den blå lilla fågeln varit en duktig pippi och tagit sin senilmedicin.
Ser fram emot att återkomma i samtalet. Men tills dess: Det är inte ni, och inte jag heller. Det är det jävla Twitter.
Uppdaterat: Lyckades logga in igen UTAN att byta lösenord på nytt. Men har inga illusioner om att twitterproblemen är lösta för idag. Så försvinner jag igen så vet ni varför.
Har idag blivit plötsligt tvångsutloggad från Twitter och ombedd (läs: beordrad) att byta lösenord två (2) gånger. Gjorde det första gången. Men nu får det FÖR FAEEN vara nog. För det är uppenbart att det är nåt med Twitter som är muppigt idag, inte med mitt konto.
Trodde iofs inte det var nåt med mitt konto första gången heller. Men ETT hjärnsläpp kan vilket system som helst tillåtas (om än inte utan att vissa svordomar uttalas i affekterad ton...), men INTE ett i halvtimmen (det är tidsmellanrummet mellan första och andra).
Förblir nu utloggad tills Twitter skärpt till sig.
Jag kommer alltså kunna läsa vad ni skriver (om än med viss möda, och endast genom att gå till er feed, var och en, direkt), men inte svara förrän den blå lilla fågeln varit en duktig pippi och tagit sin senilmedicin.
Ser fram emot att återkomma i samtalet. Men tills dess: Det är inte ni, och inte jag heller. Det är det jävla Twitter.
Uppdaterat: Lyckades logga in igen UTAN att byta lösenord på nytt. Men har inga illusioner om att twitterproblemen är lösta för idag. Så försvinner jag igen så vet ni varför.
-it och -et
Ser det lite för ofta, och alltför ofta även i forum där man borde kunna förvänta sig mer av skribenterna. Det jag talar om är sammanblandning mellan ändelserna -it och -et. Eller snarare, för det är vad det oftast handlar om, en överanvändning av -it.
Vet du skillnaden på tagit och taget?
Ett sätt att göra det jättelätt för sig, men ändå ha rätt, är att säga att det handlar om skillnaden mellan "har" och "är".
Loa har tagit bordet (med sig när han flyttade hemifrån, till exempel), så bordet är redan taget.
Det förstnämnda (-it, har tagit) handlar om vad någon (Loa) gjort (med bordet),
ta, tar, tog, har tagit
Det andra (-et, är taget) handlar om bordet (och får alltså just ändelsen -et på grund av att bordet i bestämd form böjs med -et, en stol, stolen, är däremot tagen, med -en på slutet*).
Inte så svårt, egentligen, va?
* Det där med en och ett, och -en och -et i bestämd form av substantiv, finns det en hel bloggpost om här
Vet du skillnaden på tagit och taget?
Ett sätt att göra det jättelätt för sig, men ändå ha rätt, är att säga att det handlar om skillnaden mellan "har" och "är".
Loa har tagit bordet (med sig när han flyttade hemifrån, till exempel), så bordet är redan taget.
Det förstnämnda (-it, har tagit) handlar om vad någon (Loa) gjort (med bordet),
ta, tar, tog, har tagit
Det andra (-et, är taget) handlar om bordet (och får alltså just ändelsen -et på grund av att bordet i bestämd form böjs med -et, en stol, stolen, är däremot tagen, med -en på slutet*).
Inte så svårt, egentligen, va?
* Det där med en och ett, och -en och -et i bestämd form av substantiv, finns det en hel bloggpost om här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)