.... Eller: Vem känner honom?
Ni ser skillnaden i betydelse mellan de två formuleringarna? Snälla säg att ni gör det!
Annars:
Vi kan anta att både han och honom syftar på samma person. Det är nämligen fullt möjligt. Däremot är det två olika frågor.
Vi kan kalla honom Sebastian.
I formuleringen "Vem känner han?" vill frågeställaren veta vem Sebastian känner.
I formuleringen "Vem känner honom?" vill frågeställaren veta vem som känner Sebastian.
Sådär. Nu kommer ni aldrig mer att skriva han när ni menar honom och därmed skjuta hela er mening, eller åtminstone betydelsen av den, i sank! Eller hur?
torsdag 28 maj 2015
onsdag 20 maj 2015
Om Dewey decimalklassifikation. Och Jung...
... #bibliotek #JeanetteWinterson #DDK #kaos #klassifikation #böcker...
Läser just nu Why Be Happy When You Could Be Normal?, Jeanette Wintersons självbiografi. En intressant, fascinerande och givande bok på många sätt. Återkommer säkert till den.
Men just nu ville jag återge ett stycke som liksom förklarar allt om bibliotek, psykologi, klassifikation, sortering. Och möjligen även om bibliotekarier.
"The librarian was explaining the benefits of the Dewey decimal system to her junior – benefits that extended to every area of life. It was orderly, like the universe. It had logic. It was dependable. Using it allowed a kind of moral uplift, as one's own chaos was also brought under control.
'Whenever I am troubled,' said the librarian, 'I think about the Dewey decimal system.'
'Then what happens?,' asked the junior, rather overawed.
'Then I understand that trouble is just something that has been filed in the wrong place. That is what Jung was explaining of course – as the chaos of our unconscious contents strive to find their rightful place in the index of consciousness.'
The junior went silent. I said. 'Who is Jung?'
'That is not for now,' said the librarian. 'And in any case not English literature A-Z. You would have to go to Psychoanalysis – over there, by Psychology and Religion.' "
Köp boken på Amazon, Bokus, Adlibris eller på Bokbörsen. Eller låna på bibliotek
PS. Dewey-koden för Why Be Happy When You Could Be Normal? är 823.92 där 823 står för "English literature" och 92 för "Biography, genealogy, insignia".
Läser just nu Why Be Happy When You Could Be Normal?, Jeanette Wintersons självbiografi. En intressant, fascinerande och givande bok på många sätt. Återkommer säkert till den.
Men just nu ville jag återge ett stycke som liksom förklarar allt om bibliotek, psykologi, klassifikation, sortering. Och möjligen även om bibliotekarier.
"The librarian was explaining the benefits of the Dewey decimal system to her junior – benefits that extended to every area of life. It was orderly, like the universe. It had logic. It was dependable. Using it allowed a kind of moral uplift, as one's own chaos was also brought under control.
'Whenever I am troubled,' said the librarian, 'I think about the Dewey decimal system.'
'Then what happens?,' asked the junior, rather overawed.
'Then I understand that trouble is just something that has been filed in the wrong place. That is what Jung was explaining of course – as the chaos of our unconscious contents strive to find their rightful place in the index of consciousness.'
The junior went silent. I said. 'Who is Jung?'
'That is not for now,' said the librarian. 'And in any case not English literature A-Z. You would have to go to Psychoanalysis – over there, by Psychology and Religion.' "
Köp boken på Amazon, Bokus, Adlibris eller på Bokbörsen. Eller låna på bibliotek
PS. Dewey-koden för Why Be Happy When You Could Be Normal? är 823.92 där 823 står för "English literature" och 92 för "Biography, genealogy, insignia".
onsdag 13 maj 2015
Lyckan i upprepningen
...Jag sitter i min läsfåtölj och läser om en bok jag läst många gånger förut (men hittar ändå nya infallsvinklar i den).
Anna vankar av och an i hallen utanför och jobbpratar i telefonen. Och fast jag, till skillnad från henne, inte är biomedicinsk analytiker kan jag nästan det samtalet utantill. Också.
Och om inte detta är lycka (åtminstone en variant av) så vete tusan vad det skulle vara...
Anna vankar av och an i hallen utanför och jobbpratar i telefonen. Och fast jag, till skillnad från henne, inte är biomedicinsk analytiker kan jag nästan det samtalet utantill. Också.
Och om inte detta är lycka (åtminstone en variant av) så vete tusan vad det skulle vara...
tisdag 12 maj 2015
Språkpolisen passar på att ta upp "pass"
... Språkpolisen har flera gånger sett "så pass" använt som om pass var ett förstärkningsord i stil med "väldigt", "mycket" etc. Som i "Jag är så pass glad!"
Problemet är att "pass" inte är ett generellt förstärkningsord, utan istället anger en ganska exakt mängd av något. Och den mängden bör framgå av resten av kontexten, om inte i samma mening så i meningen innan.
Jag hoppar, dansar och jublar. Så pass glad är jag!
Eller:
Jag är så pass glad att jag dansar en liten dans här.
Förstår ni?
Uttryckt i koncentrerad form:
Om inte en exakt uttydning av vad "pass" betyder finns i meningen innan ska det finnas i samma mening, och då angivet med att. Som i:
"så pass [adjektiv] att [beskrivande, definierande fortsättning]"
Problemet är att "pass" inte är ett generellt förstärkningsord, utan istället anger en ganska exakt mängd av något. Och den mängden bör framgå av resten av kontexten, om inte i samma mening så i meningen innan.
Jag hoppar, dansar och jublar. Så pass glad är jag!
Eller:
Jag är så pass glad att jag dansar en liten dans här.
Förstår ni?
Uttryckt i koncentrerad form:
Om inte en exakt uttydning av vad "pass" betyder finns i meningen innan ska det finnas i samma mening, och då angivet med att. Som i:
"så pass [adjektiv] att [beskrivande, definierande fortsättning]"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)