lördag 3 september 2011

En gammal sjömanskista del III

"Men nere i det djup, där Dana hamnat, var det någon timme senare en sjömanskista, som började röra på sig. Hon hade varit alldeles omtöcknad efter den våldsamma stöten, när fartyget rammades, men nu hade hon kvicknat till och begynte söka efter en möjlighet att komma bort ifrån det otäckt våta, som omgav henne på alla sidor. Till sist fann hon en öppning i den splittrade kajutan, stor nog att slinta igenom, och där krånglade hon sig så småningom ut. Och sedan gick det som en dans. Hon steg till väders med en fart, så det riktigt kittlade i magen, och snart var hon uppe på vattenytan.

Men det var förunderligt. Inte ett föremål syntes, inte en levande själ på något håll, endast en enda stor vattenöken. Och inte ett ljud heller av det slag, som hon var van att lyssna till, brassar och gnisslande taljor, sträva kommandorop och tramp av brådskande fötter. En oändlig tystnad, ingenting annat.


Den ökande brisen över Nordsjön hade drivit bort dimmorna, och solen strödde på nytt sin värme över de vida vattnen. Sjömanskistan erinrade sig plötsligt sin husbonde, den muntre och levnadsglade Herman Österlund, och undrade, vart han egentligen tagit vägen. Hon begrep, att det inte låg rätt till, att det varit en brådstörtad flykt bort ifrån fartyget, för annars skulle han inte ha lämnat henne i sticket.


De hade alltid hållit samman, varit som två oskiljaktiga kamrater ända från den dag för några år sedan, då hon blev tillsnickrad av furuplankor, fick färg på sina sidor, segelduk över locket och vackert flätade stroppar i sina gavlar. Vintrarna tillbringade de i lugn och ro nere i den lilla gård på Mälarhuskusten, som var deras gemensamma hem, men så snart våren kom, drogo de tillsammans ut i världen och gåvo sig äventyren i våld. Månad efter månad vandrade de över haven, och först när höststormarna börjat sjunga sina visor i riggen, togs hon ut ur sin kajuta och fick följa med hem till gamla Sverige."

::::::::::::::::

För nytillkomna läsare: Den här berättelsen kommer ur boken Kring Sandhammaren, av Frans Löfström, publicerad 1946. Första delen finns här, nästa del kommer att postas om två dagar. Vill du läsa alla delar som hittills postats på bloggen så klicka på etiketten "Kring Sandhammaren".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar