fredag 25 februari 2011

På förekommen anledning

Tänkte på dikten "Innan ditt rike blev kartlagt" av Nils Ferlin när jag skrev i kommentarsfältet till posten "Vad är en man?", men min kommentar var redan – minst – tillräckligt lång(randig) utan att jag behövde citera en hel dikt också. Dessutom kan den vara av intresse för fler än de som letar sig in bland kommentarerna här, tänker jag. Alltså får den bli ett eget inlägg.

Således, på förekommen anledning, Nils Ferlins

"Innan ditt rike blev kartlagt":

Det var bara tokar och dårar
som lyssnade på dig först.
Det var slavar och skökor och ogärningsmän
men då var ditt rike som störst


Det var bara enkla själar
och själar på undantag
Sen byggdes det katedraler
och kyrkor av alla de slag.


Och påvar det kom och präster
som tvistade om vart ord
du fällt på din korta vandring
på denna bullrande jord.


Men tokar var det och dårar
som lyssnade på dig först.
Det var innan ditt rike blev kartlagt
och då var ditt rike störst.



[Nils Ferlin, ur Från mitt ekorrhjul, 1957]

9 kommentarer:

  1. Ja den här dikten säger allt, men Murrow kan säkert inte svenska, fördomsfull som jag är tror jag att han är ganska obildad öht.

    Min man är en sådan där fin man som du berättade om när du skrev om frikyrkomannen med exempel från Moa Martinson och han suckade när han läste om denna mans teorier. han tror, som jag att den här tokiga mansollen som gör allt för att inte bli kallad bög är huvudorsaken.

    Kristna har alltid förknippats med de som har låg status i samhället, även under storhetstiden på medeltiden. Ordet Silly på engelska är mycket gammalt och kommer från det ord som betyder salig på svenska vilket tydligt avspeglar det förakt som alltid funnits mot kristna som tar sin tro på allvar-män som kvinnor.

    Den tokiga mansroll som Murrow förespråkar är också mannens värsta fiende. Hur många onödiga olyckor med katastrofala följder har inte lusten att bevisa att man inte är bög lett till?

    Jag tror Jesus vill göra människor av oss, män som kvinnor.

    SvaraRadera
  2. Den mansrollen är definitivt farlig även för män. Både för de som inte lever upp till den (som därmed riskerar att utsättas för våld från de män som vill bevisa att de däremot är riktiga män), och för de som lever upp till den (som utsätter sig för otaliga riktigt korkade och riktigt onödiga risker, och hamnar i slagsmål som kan få vilken utgång som helst, för att bevisa det).

    Den är förstås inte direkt hälsosam för kvinnor och barn heller...

    Nej jag tror som du, att det är meningen att vi ska vara människor, i all den mångfald det innebär, snarare än stereotypa könskloner utan individuella särdrag. Jag tycker faktiskt att jag till och med har stöd av just det avsnitt i den första skapelseberättelsen (första kapitlet av 1a Mosebok) som fundamentalister brukar luta sig mot för att hävda heterosexualitetens och heteronormativitetens helighet: "till man och kvinna skapade han dem". Det står DEM. Plural. Ett plural som innefattar alla människor, för övrigt. Och det står OCH, inte "antingen eller".

    Det står faktiskt inte: "Han skapade männen till män och enbart män, och kvinnorna till kvinnor och enbart kvinnor"

    Med andra ord: Precis vilken blandning som helst av kvinnlighet och manlighet i varje given individ är given i skapelsen och av Gud förklarad som god. För människorna är inte skapade till "antingen man eller kvinna" de är skapade till "man och kvinna". I alla fall om vi ska ta formuleringen i skapelseberättelsen bokstavligt, och det brukar ju de som hävdar att de står på biblisk grund när de för fram sin könsfascism vilja påstå att de gör...

    Samma formulering återkommer f.ö. i 5 Mos och hos Matteus, så vi får väl anta att den gäller.

    Nä, jag tror att Gud vill ha mångfald. Varför annars göra varje människa unik (ända ner till fingeravtrycken). Och varför, för övrigt, skapa en värld där till och med snöflingorna är olika varandra. Ville Gud ha stereotypi, hade Gud skapat robotar, inte människor (och absolut ingen natur, inte som vi känner den idag i alla fall).

    SvaraRadera
  3. Du har som vanligt så rätt, kära Reb.Gud saknar inte fantasi och behöver inga clone warriors. Som du påpekar så är det verkligt underligt att de där könssegregationisterna alltid påstår sig läsa bibeln exakt efter bokstaven, men sedan faktiskt inte gör det på en enda fläck.

    Ibalnd undrar jag om de överhuvud taget läser Bibeln eller kanske kan de inte läsa-jag menar då läsa och reflektera det är inte alla som har den litteraciteten att de verkligen kan förstå mer komplexa texter.

    Jag menar inte att de är dumma i huvudet men jag saknar den där sanna läsarinställningen hos många av dem. De läser ju tex sällan hela bibelböcker utan följer bibelplaner eller tar fram samma gamla favoritverser med tumgreppet som de fått förmedlade från kända predikanter.

    SvaraRadera
  4. En av de sannaste och vackraste dikter som skrivits!

    SvaraRadera
  5. Alma: Det där med att läsa enligt bibelplaner som tagits fram av någon annan, samt de verser som man ofta fått citerade för sig (eller fått citerade av "rätt" auktoritet), har ofta fascinerat mig också.

    Fast inte på ett bra sätt, alltså.

    Det är rätt sorgligt att de som enligt vad de själva säger sätter största värde på Bibeln är så rädda för den att de inte riktigt vågar möta den "direkt", på dess egna villkor, och dessutom verkar hantera texterna så väldigt valhänt.

    För att inte tala om att man tydligen är så väldigt lite nyfiken på att lära sig mer om Bibeln. Många tar inte ens de lärotillfällen som s.a.s. nästan trycks upp i ansiktet på dem, det vill säga de läser ofta inte ens fotnoterna till de texter de faktiskt läser.

    Och det där att man fått med sig något från predikanter, eller annan undervisning i kyrkan, som sedan sitter liksom som ett filter för läsningen, det ligger det mycket i. Alltför många och alltför ofta verkar inte egentligen läsa den text de läser, utan de "läser" istället de utläggningar av den som de har hört tidigare.

    Jag tror första gången jag tänkte på det fenomenet var i samband med en läsning, i grupp, av berättelsen om kvinnan vid Sykars brunn. Påfallande många uppehöll sig i diskussionen om texten vid det fantastiska i att kvinnan efter mötet med Jesus levde ett moraliskt rent liv på det sexuella området. Vilket texten faktiskt inte säger ett ljud om. Inte ett ljud. Men vilket de säkert hört många predikningar över. Med andra ord, när de läste texten hade de inte uppmärksammat vad den faktiskt sa och inte sa, de hade istället haft fokus på vad de hört sägas OM den texten tidigare.

    Sorgligt. Om "läsarna" ändå vore läsare på allvar. Det vore nåt det!

    SvaraRadera
  6. Ja det där med planer och läsmod. Jag tror ibland att vissa maktens män inom kyrkan inte tror på Gud på riktigt eftersom de vränger bibelordet för sina egna syften så tydligt.

    Tydligen klarar dessa maktens män inte av just detta bibelord med kvinnan vid Sykars brunn. Jag har också hört det där som du hört; har det blivit en kristen "urban legend"?

    Men än värre så hörde jag en motståndare till kvinnliga präster tala över texten och han fick ut att dess kärnbudskap var att kvinnor bara ska berätta om evangelium för sina barn! Snacka om att vränga ut och in på det som står. Han räknar sig så klart som ytterst bibeltrogen.

    Jo, man önskar "läseriet" tillbaka! Det var ju en gång en sådan subversiv kraft i Sverige och det skulle bli det igen.

    SvaraRadera
  7. Sannerligen en vriden tolkning! Angående kvinnor och predikande säger texten ju snarast det motsatta (alltså att kvinnor redan i Nya Testamentet predikade).

    Jag har hört den texten användas som försvar för att kvinnor kan vara evangelister (=predika för de som ännu inte hört budskapet), men inte präster/pastorer (=predika för församlingen). Men då "glömmer" man ju lämpligt nog bort vilka det var som först berättade om Jesu uppståndelse för just hans lärjungar...

    SvaraRadera
  8. Ja, det är inte lätt att hålla allt i huvet på samma gång=)

    SvaraRadera