C.S. Lewis om minne, erfarenhet och njutning

Läser just nu Out of the silent planet, första delen av C.S. Lewis' science fiction-triologi. Att planeten som huvudpersonen kommer till, Malacandra, ska förstås som det ideal som jorden (och människan) inte förmår leva upp till är ganska glasklart, och såtillvida är det naturligtvis inget spektakulärt med boken. Det är samhällskritik/moralfilosofi i sci-fi-tappning modell 1.0 : Ondskan/felet eller godheten/idealet kläs i utomjordisk dräkt och tydliggörs på så vis. Ibland kanske nästan övertydligt.

Men om man avstår från att läsa den som (enbart) en bild av det C.S. Lewis ser som det moraliska idealet, och istället läser den (också) som en äventyrsbok som här och var är kryddad med både vackra djupsinnigheter och avslöjande avtryck av både C.S. Lewis själv och hans tid, har den mycket att ge.

I huvudpersonens vision om att i språket som talas på Malacandra finna själva urformeln för alla språk är det svårt att inte se referenser till den Ferdinand de Saussure och den strukturalism som var ny och "cutting edge" i den akademiska, filologiska, värld som C.S. Lewis (som själv var filolog, liksom huvudpersonen i Out of the silent planet är) hörde till. Exempelvis.

Och dagens guldkorn bland de filosofiska djupsinnigheterna i boken är helt klart följande utläggning, av Hyoi (invånare på Malacandra, av arten hross, och den som den mänskliga huvudpersonen Ransom först lär känna):

"A pleasure is full grown only when it is remembered. You are speaking, Hmān, as if the pleasure were one thing and the memory another. It is all one thing. The séroni could say it better than I say it now. Not better than I could say it in a poem. What you call remembering is the last part of the pleasure, as the crah is the last part of a poem. When you and I met, the meeting was over very shortly, it was nothing. Now it is growing something as we remember it. But still we know very little about it. What it will be when I remember it as I lie down to die, what it makes in me all my days till then – that is the real meeting. The other is only the beginning of it. You say you have poets in your world. Do they not teach you this?"


ordförklaringar:
hross (plural "hrossa"): en av tre arter som lever på Malacandra, kända särskilt för diktkonst, sång och odlande.
séroni: en annan av arterna på Malacandra, associerad mer med vetenskapligt vetande, men inte med poesi.
Hmān (det engelska ordet för människa, Man, som det blir uttalat av hrossa, och det namn/ord som används om huvudpersonen Dr. Ransom, eftersom det var så han först presenterade sig)


Kort och gott: Våra erfarenheter skapas minst lika mycket i vårt minne, och i vårt bearbetande, som i det konkret upplevda. Och fortsätter att skapas och skapas om så länge vi öht. minns dem.