tisdag 12 oktober 2010

The Queen; en krock mellan två världar.

Vi såg ju som bekant filmen The Queen häromsistens. Den kommer vi nog att se om i sinom tid, om inte annat för Helen Mirrens fantastiska rollprestation som drottning Elisabeth II.

Den handlar om tiden runt, och i synnerhet omedelbart efter, den olycka delvis orsakad av kändisjagande paparazzis som blev slutet för prinsessan Dianas liv. Vi ser händelserna dels ur kungafamiljens ögon, och dels ur den nyvalde premiärministern Tony Blairs och hans hustrus. Den kraftiga folkliga reaktionen, upprördheten över saker som att fanan på slottet inte hänger på halv stång (vilket tolkas som att kungafamiljen inte visar sorg). Hur Tony Blair, med stor hjälp av sin något cyniske pressekreterare lyckas vinna på opinionsvågen, och hur drottningen, när hon följer etiketten, gör allt fel (åtminstone i pressens och folkets ögon).

Filmen är givetvis filmskaparnas tolkning av skeendet, men det är intressant. Man kan uppfatta det just som en krock mellan två världar, eller kanske mellan två tider. Den tid/värld som format drottningen, och där formella regler är det som gäller, och den nya medieskapade världen, där det just inte finns några regler utan där den som hissas av, eller lyckas bemästra, media är dagens kung, och där den som dissas av, eller misslyckas med att bemästra media, blir detroniserad. Lite hårddraget, möjligen, skulle man kunna säga att samma mediedrev som blev prinsessan Dianas död, också gör hennes död till vad den blir av världshändelse.

Visst kan man se filmen som en skildring av monarkin, men lika mycket handlar den just om att den som för dagen sätter agendan är den som skapar verkligheten. Att fanan på slottet inte är en flagga i egentlig betydelse, utan bara en markör för om kungahusets överhuvud befinner sig på slottet eller inte, och således inte kan hissas på halv stång (för vad betyder det, att halva drottningen är på slottet?), spelar mindre roll om den som har medias öra lyckas ge det en annan betydelse.

Have you considered the possibility that for some people the royal standard is just a flag? 

föreslår prins Charles försiktigt för drottningen. I verkligheten handlar det kanske snarare om att den som har makt att definiera verkligheten också har makt att skapa den, att göra fanan till flagga. Mer om detta, antagligen, i en kommande bloggpost, som kommer att handla om Göran Rosenbergs Tankar om journalistik.

Trailer för filmen nedan. Hitta bästa pris här



>




  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar