Dokument Inifrån sänder just nu en jätteintressant serie (4 avsnitt, det första sändes 27 november, det sista kommer 18 december) med titeln "Det svenska styckmordet". Om mordet på Catrine da Costa, och det efterspel till det som definitivt var ett rättsövergrepp. (Wikipedia-artikel om fallet här, för den som är för ung för att minnas, eller har glömt).
Den här #DagensUrArkivet blir apropå den. En notis om hur postanställda startade en namninsamling för att protestera mot att de båda läkare som åtalades för mordet, men friades, fick tillbaka sina läkarlegitimationer. Det ger lite en bild av stämningarna fortfarande efter friande dom.
 |
Artikel om dokumentärserien, och om fallet, av Johan Hilton kan jag också varmt rekommendera.
Fast nu saknas helt medkänslan med Catrine da Costa. Varför kan man aldrig vandra mitt på vägen, mellan dikena i detta land?
SvaraRaderaAtt utan (rimliga) bevis bestämma sig för att någon är skyldig, och lägga så mycket krut på att försöka trumfa igenom det, är ju inte heller att ha särskilt mycket medkänsla med offret. Jag tycker att det finns en tydlig parallell med Quick-haveriet där. Förutom allt annat, så får den sortens hantering av allvarliga rättsfall även till följd att mördare går fria och att offer och offers anhöriga aldrig får något avslut eller någon förklaring. Så, även för offrens skull, är det viktigt att inte tappa rättssäkerheten ur sikte.
SvaraRaderaJag håller helt med så klart, men jag stör mig på att offret inte behandlas med empati och just frågan om att hennes verkliga mördare går fri, kanske död nu, men ändå, stör mig. Jag har alltid ogillat den totalitära psykoanalysen. Den ger psykoanalytikern oinskränkt makt och det är aldrig bra . Dessutom är den allt som oftast helt ute och cyklar. Freuds egna fallbeskrivningar visar ju på hans avsaknad av lyssnande förmåga och hans sjuka slutsatser av sina "offers" berättelser och drömmar har alltid gjort mig illamående. Dessutom har jag , liksom de flesta, stött på sådana psykoanalytiker som han och de på Säter, samt dessa charlataner som vittnade om barnets berättelser, det är djupt kränkande och obehagligt.
SvaraRaderaEtt av mina extrabarn, det som genomgått en könskorrigering, utsattes för en sådan psykolog när hen ville transitionera. Psykologen skrev tex att mitt unge var lätt sminkad, vilket är helt otänkbart hen har aldrig sminkat sig i hela sitt liv. "Min" unge har mörka drag som så många i vår släkt här i norr. Men psykologen hade en helt klar bild av allt efter ett samtal, som så många psykoanalytiskt influerade psykologer. Hon avslog så klart mitt extrabarns korrigering.
Långt svar, men jag håller så klart med om alla rättshaverier kring uppmärksammade mordfall och många av dessa beror på den här totalitära psykoanalysen som än idag röner helt oförtjänt respekt. Psykologi är en annan sak, men psykoanalys är bara humbug.
Sant.
Radera