Growing up stories

Ett lite försenat grattis till gudsonen som fyllde år i helgen, och som därmed lagt ytterligare ett tonår bakom sig. Vi som knappt hunnit fatta att han ÄR tonåring lär väl aldrig få våra huvuden runt att han SLUTAT vara tonåring... När nu det händer, det är ju trots allt några år kvar...

Men ni förstår väl när ni ser bilderna nedan att han har vuxit väldigt mycket på tiden vi känt honom.

Han har också kallats för lite olika saker, kärt barn har ju som bekant många namn... Från allra första början, alltså innan han blev född, gick han mest under namnet Mörtly. Det berodde på att hans kära mor, på skämt, sa att hon tänkte döpa honom till Mötley efter hårdrocksbandet Mötley Crüe. Mormodern, alltså moderns mormoder och det oskyldiga blivande barnets gammelmormor, hörde fel (och hade kanske inte hört talas om Mötley Crüe...) och sa

- Va! Ska han heta Mörtly?

Och, tja...så vitt ett otränat öga kunde utröna av ultraljudsbilderna påminde han ju då ganska mycket om en mört, så Mörtly fick det bli alltså...

Sedan föddes han och såg ut så här:

Då hette han Mörtly ett litet tag till, ibland. Men mest hette han Gab. Efter ytterligare ett litet tag, när det började närma sig att han skulle börja prata själv, så blev hans mor orolig att han inte skulle veta att hans namn egentligen var Gabriel när han började kunna säga det själv, så då utgick ett påbud om att kalla honom Gabriel. Vilket innebar att han en mellanperiod hette: Gab eh Riel 

Men när han blev så här stor var det Gabriel för hela slanten:

Numera är han lång, och långhårig, och tonåring som sagt (enligt sin morbror är han "ungefär 700 meter lång och jättegammal"). Och från vuxet håll heter han fortfarande Gabriel, men i kompisgänget kallas han ibland för Gabbe och liknande.

Numera ser han ut så här (koncentrerad trummis) när han är ute och spelar trummor med bandet Grown Up Stories (eller, så såg han ut för drygt ett år sen i alla fall, han har vuxit sen dess också...):

Grattis till vår 700-meterspåg med "båt" i skostorlek alltså... Som när han var i storlek som på mellanbilden, ungefär, hade som framtidsdröm att "riva hela Malmö och plantera gräs i stället" (vilket fick hans mor att säga: Här har jag, som växte upp på landet och önskade att jag bodde i stan, trott att jag gör min son en jättetjänst, och så visar det sig att han växer upp i stan och önskar att han bodde på landet...). Men vi tror att han har ändrat sig på den punkten, numera ägnar han sig mer åt det som han när han var ännu mindre kallade maggish (i hans mun då lät det nästan som "magic", men det ska alltså uttydas "musik", vilket kan vara nog så magiskt...), såväl i Grown up stories (ovan) som i eget band.

P.S. Vill ni lyssna på Grown Up Stories så kan ni göra det på deras MySpace-sida Och, övriga bandmedlemmar är alltså något mer grown up än trummisen...