###
Veckans fredagsdikt blir Unga viljor viner av Karin Boye, publicerad i diktsamlingen För trädets skull, 1935.
Unga viljor viner
Unga viljor viner
som herrelösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och överflöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka.
Men viljor som mognar,
de blir träd och slår rot,
beredda till att skydda
ett land vid sin fot,
ett litet stycke mark,
men nödvändigt som livet,
där något dyrbart växer,
av vindarna rivet.
Om gläntan syns trång
emot rymder utan slut
och trädet kanske livlöst
mot blixtrande spjut,
så glöm inte lövet
med den livsgröna färgen,
och glöm inte saven,
som sjuder genom märgen.
Var inte rädd, var stilla
den skördens natt,
då rösterna säger:
"Din gräns är satt,
Du också skall stillna
bland de vakande trogna.
Du också skall slå rot,
och bli träd, och mogna."
Ja det är inte konstigt att Boye var skön att läsa när man var ung.
SvaraRaderaNej, hon hade något särskilt. Vet inte om jag vill säga att hon hade orden i sin makt, för jag har en känsla av att det med stora författare ofta är tvärtom, att orden har dem i sin makt. Men det är kanske ett överdrivet skrivromantiskt sätt att tänka...
SvaraRaderaJa men man får väl vara romantisk i passionstiden. Det är ju ändå hjärta och smärta som gör livet värt att leva.
SvaraRadera