lördag 8 mars 2014

Hör upp, studentajävlar!

...Ända sedan jag som ung student första gången hörde pensionärerna muttra om studentajävlar har jag vetat att det skulle bli min tur att använda det ordet en dag. Och nu är alltså den dagen här.

En alldeles för vanlig incident i mataffärer i Lund är att studenter med något jagat i blicken och en frukt i handen begär att få gå före i kön till kassan eftersom de har så förtvivlat bråttom. Man får anta att det som brådskar är en nära förestående föreläsning och att frukten är avsedd som pausmatsäck till den.

Känner du igen dig? Är det en ganska vanlig situation för dig att du i panik springer genom mataffären med din frukt för att inte komma för sent till föreläsningen, och sen har sån otrolig (?) otur så att du faktiskt inte är den enda människan som handlar den dagen? Framme vid kassan inser du att hela ditt upplägg (det som handlar om att komma i tid till föreläsningen *och* ha med dig frukt) står och faller med två saker: För det första att alla andra kunder kliver åt sidan för din skull, och för det andra att inte alltför många av dina studiekamrater har samma "plan"?

I så fall har jag två lösningsförslag till dig, det ena kräver (ytterst) lite framförhållning, det andra kräver lite mer framförhållning.


Lite framförhållning: Gå hemifrån fem minuter tidigare så hinner du fixa den där frukten utan panik och utan problem.

Lite mer framförhållning: Är det så att du alltid vill ha frukt med dig till föreläsning (och/eller till biblioteket)? I så fall kanske du skulle köpa en hel påse äpplen eller en klase bananer i samband med att du handlar middag nästa gång. Då har du frukt för hela veckan, utan att stressa och utan att ens behöva gå hemifrån de där minuterna extra tidigt. Du kan bara ta din frukt med dig och gå direkt till föreläsningen. Smidigt va?



Ta det här som en liten hjälp i det där att planera din tid, som är en av alla de där sakerna som studenttiden handlar om att lära sig. Lycka till!

2 kommentarer:

  1. Läkare över huvud taget, (möjligen med undantag för specialistläkare) är förbluffande okunniga när de möter människor med kroniska sjukdomar.
    Om jag får säga vad jag tror så är det så att kroniska sjukdomar utmanar deras vetenskap (att bota) så de helt enkelt förpassar all kunskap (om de har någon) angående olika kroniska sjukdomar till hjärnans mörkaste vrå.
    Kramar om dig!

    SvaraRadera
  2. Så är det kanske!

    Anna har i alla fall en sån där maskin som mäter blodtrycket kontinuerligt idag, och ska ha den tills i morgon, sen får vi se. Hon har f.ö. också redan fixat remiss till kardiologen i Malmö via jobbet, så om AT-läkaren känner för att krångla länge till så...

    Kramar!

    SvaraRadera