måndag 10 juni 2013

Den mytomsprungna språkpolisen...

...såg ett osedvanligt fantasieggande och underhållande exempel på fel av den typ som beror på att någon helt enkelt hört (och fortsatt höra) ett ord eller uttryck fel. Och sedan reproducerar det feluppfattade i tal och skrift. Ett mycket vanligt exempel på detta är när uttrycket "döm om min förvåning" blir till "dröm om min förvåning"

Men det som denna språkpolisiära insats ska behandla är

mytomsprungen

Jag har faktiskt sett det några gånger vid det här laget.

Visst ser väl ni också att det ord som åsyftas är mytomspunnen (=kringvävd av myter, det stoff legender  byggs av), men samtidigt blir den felaktiga varianten, om man väljer att uppfatta den bokstavligt, väldigt rolig. Jag får tankebilder av springande myter. Och inte nog med att myterna springer, de springer väldigt fort också. Åtminstone fortare än vad det nu är som är "mytomsprunget".

Antingen det, eller så är det, vad det nu är, som är omtalat som "mytomsprunget" så otroligt mycket på efterkälken att det helt enkelt är "omsprunget" av mytiska proportioner. Episkt. Rent av.

Jag kan bygga en hel berättelse, eller flera, runt detta enda felaktigt använda ord.

Och det är ju vackert så. Men om du faktiskt vill säga att något är mytiskt, eller kringvävt av myter, så är det ord du hellre bör använda alltså

mytomspunnen

2 kommentarer:

  1. Kul att se att du reagerar på precis de två felsägningar jag gör,.
    Visste du förresten att din storasyster brukade kalla din mor för "svensklärarn" när hon var betydligt yngre än hon är nu!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Nej, det visste jag faktiskt inte :)

    Kramar

    SvaraRadera