Udda men kungligt filmtips

Ett av mina intressen är drottning Kristina. Eller, snarare den uppenbart odödliga fascination h*n väcker hos ständigt nya generationer av människor. Det som väckte mitt intresse var Eva Borgströms artikel "Drottning Kristina och hermafroditens tankefigur" i antologin Varför grävde man upp Drottning Kristina?: kvinnobilder i olika tider och kulturer från 1997. Jag läste den på en lunchrast en gång när den var relativt ny, minns jag (en bonus med att jobba på ett bibliotek är att lunchlektyr aldrig är ett problem...).

Och sedan dess har jag alltså varit fast för alla dessa olika Kristinaskildringar. Jag har "Kristina" som en egen ämneskategori i min bokdatabas (fast ännu inte i den fysiska bokhyllan, än så länge känns det vettigast att låta de olika titlarna stå i sina respektive huvudkategorier; medicin, biografier, historia, konstvetenskap, genusvetenskap och allt vad det är). Läkare, historiker, litteraturvetare, och till och med Hollywood, har vridit och vänt på gestalten Kristina. Och ibland kanske snarare utnyttjat figuren Kristina för egna syften. H*n har använts både för att bevisa det onaturliga och olämpliga i att ge en kvinna så mycket makt, och som förebild för självständiga kvinnor. Kristinas livshistoria har använts för att hylla styrkan i den heterosexuella kärleken (Hollywoodfilmen med Garbo i huvudrollen gör det valet, i alla fall på ytplanet), OCH hon har varit förebild för både homosexuella kvinnor och för personer som inte känt sig hemma i den kvinnliga könsrollen.

Ser man det historiskt, över tid, är det tydligt att tidiga svenska texter lägger sig vinn om att misskreditera, för den svenska nationella ärans skull (h*n abdikerade ju faktiskt från den svenska tronen och konverterade från den svenska lutherska tron till katolicismen), medan senare texter varit mer hyllande. Det gör att man inte riktigt kan använda den vanliga källkritiska metoden att ge större trovärdighet åt källor som ligger närmare i tid, samtidigt som man naturligtvis inte heller kan vända på det och säga att senare texter har störst trovärdighet i sina faktauppgifter och tolkningar. Sannolikt har utsagor om Kristina varit lika tendentiösa i alla tider. Fast på olika sätt.

Och gåtan och myten Kristina lever vidare. Kristinagestalten är lika ständigt undflyende som ständigt närvarande.

Filmtipset då? Jo (Förutom Hollywoodfilmen med Garbo i huvudrollen, Queen Christina, som ni bör se om ni inte redan gjort det) finns även en kort film (drygt 20 minuter lång i sin helhet) från den där gravöppningen 1965 som titeln på antologin jag nämnde i början anspelar på. Filmen heter Legend, stoft och verklighet och kan kanske vara en aning svår att komma över, men ett klipp finns på Livrustkammarens hemsida. Se det här.