torsdag 27 oktober 2011

Eslövsrummet - undangömd skatt!

Jag har nu vid ett par tillfällen haft anledning att botanisera lite i Eslövsrummet på Eslövs stadsbibliotek. Ett sant nöje varje gång. Men det finns ett litet aber – man verkar inte riktigt vilja att någon hittar dit...

För all del, den som varit på andra våningen i biblioteket, eller i alla fall i just den ganska lilla del där Eslövsrummet ligger, har nog sett det. Fast jag skulle inte vilja svära på att alla har uppfattat vad det är för ett rum. Det är möjligt att det står "Eslövsrummet" på eller vid dörren, det minns jag faktiskt inte på rak arm, men det är inte nödvändigtvis ett helt uttömmande begrepp för alla besökare...

Och dessutom tror jag alltså att det också är möjligt att ha haft ärenden till andra våningen utan att ha sett/uppmärksammat rummet (man kan ju komma till det mesta på andra våningen, såväl större delen av boksamlingen som studieplatser och jazzsamling kan nås utan att man behövt passera precis där).

Det är också, definitivt, möjligt att ha varit på biblioteket ganska många gånger utan att ha haft ärenden på andra våningen överhuvudtaget (det tog ganska många gånger innan jag själv hade anledning att gå upp där). Och rummet marknadsförs, eller presenteras om man föredrar det uttrycket, inte alls någon annanstans i byggnaden (det nämns på den där planritningen som visar var olika avdelningar finns, men återigen, 'Eslövsrummet' är inte nödvändigtvis ett uttömmande begrepp).

Den stiliga inredningen (och ett stort plus för den, alltså!), med gamla ekmöbler och målningar på väggarna, fina gamla stolar etc., kan nog också riskera att skrämma bort användare som uppfattar det som en signal om att de inte har där att göra (det ser ut lite som ett tjusigt och traditionstyngt sammanträdesrum).

Inte därmed sagt att inredningen ska tas bort, ändras eller "tråkifieras" på något sätt. Inte alls. Förutom att det är rent estetiskt tilltalande finns också många pedagogiska poänger med att visa i inredningen att det rummet är en särskild del av biblioteket.

Däremot gör det behovet av att tydligt förklara vad det är för ett rum ännu större. Om så bara med en liten, kort, text på skylten vid dörren.

På hemsidan finns faktiskt en presentation av rummet. Bara i en mening, men det räcker ganska bra. Inget så bra att det inte kan bli bättre, dock; En bild, gärna ett foto, som komplement till den texten hade höjt informationsvärdet ordentligt.

Eslövsrummet är en informationstillgång! Och en vacker pärla i biblioteksbyggnaden dessutom! Våga skryta med den! 

Konkret:
- Presentera rummet i anslutning till det (på skylt vid eller på dörren förslagsvis)
- Marknadsför det i andra delar av biblioteket. Informationsskylt? Folder?
- Illustrera presentationen på hemsidan med bild (gärna foto).

2 kommentarer:

  1. Lustigt att du skriver om detta just nu. I veckan har jag blivit medveten om hur underbart Kalix huvudbibliotek är. Jag som inte har plats för mina böcker har där ett bibliotek med alla böcker man kan önska sig, välstädat och sorterat. De har också Kalixrummet där jag kan sitta ostört och plugga och skriva c-uppsats omgiven av allt en lokalhistoriker eller släktforskare kan önska sig. Vackert möblerat är det också. Leve folkbiblioteket!

    SvaraRadera
  2. ;-) Jo, det är onekligen en bortglömd skatt på mer än ett sätt. Synd att kommunpolitikerna ofta är så enögda att de tror att utlåningsstatistik säger allt om bibliotekets verksamhet (utlåningen är förstås en central del av biblioteksverksamheten, men varken referenssamlingarna, eller tidningsläsandet, eller sagostunderna, eller informationsarbetet, eller studieplatserna, etc. etc, blir synligt om man bara tittar på utlåning).

    Fast kanske bättre med den enögdheten än när de oombedda börjar sälja ut våra gemensamma bibliotek till privata intressen...

    SvaraRadera