"Håkan Skytte! Varje scen, varje band, ja till och med varje fest borde ha en egen Håkan Skytte."
....skriver Skånskans recensent Martin Schönbeck om Hoola Bandoola Bands spelning på Malmöfestivalen i år. Och utan att ha varit på just den spelningen så är jag högst benägen att hålla med. Under Hoolas återföreningsturné 1996 var det Håkan som var den stora (och positiva) överraskningen för mig. Musiken kände jag till från tidigare, Björn Afzelius och Mikael Wiehe likaså, men Håkan Skyttes scenstil kom som en stor och glad nyhet (för mig som inte såg Hoola på scen på den tid det verkligen begav sig, alltså).
Och här ville jag ha ett youtube-klipp som visade vad jag syftar på, dessvärre visade det sig, såklart, att det var lättare tänkt än gjort. Folk som filmar konserter tenderar att fokusera på sångaren/sångarna, nästan oavsett vad som sker på scen för övrigt, tydligen....
Men, OK, i den här inspelningen av Hugget som stucket, från 1972, skymtar han åtminstone fram emellanåt. Han är alltså killen med maraccas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar