Den bok jag väljer till guldkornen förenar mitt biblioteksintresse med mitt intresse för databaser, och har samtidigt ett rent emotionellt värde för mig, på grund av att jag fått den som en (väldigt oväntad) present en gång i tiden.
Boken heter "Organizing Information; Principles of Data Base and Retrieval Systems", och författaren är Dagobert Soergel. Jag fick den i present av skolbibliotekarien på ett av de bibliotek där jag praktiserade före utbildningen, när jag skulle sluta där för att flytta till Borås* och BHS. Skolbibliotekarien hette Solveig, och biblioteket (som alltså var ett integrerat folk- och skolbibliotek) hette Järnåkrabiblioteket.
Det var Solveigs kurslitteraturexemplar av boken jag fick, hon hade själv använt den relativt nyligen i sin utbldning och visste att jag skulle komma att ha nytta av den.
Det hade jag också, och inte bara för att jag sparade en rejäl slant i kurslitteraturbudgeten genom att redan ha ett av standardverken, utan också för att den tar det där övergripande, teoretiska, greppet på informationssystem (alla informationssystem, digitala som analoga), som gör media (i bred betydelse) och teknisk form, exempelvis mjukvara, till de teknikaliteter de i själva verket är. Kan vara väldigt viktiga teknikaliteter förvisso – vilket biblioteksdatasystem man väljer, exempelvis, är ju allt annat än oviktigt – men det är fortfarande just teknikaliteter, det är "hur" inte "vad".
Slutligen, inte om boken men apropå dess givare:
Jag läser dessvärre i Sydsvenskan att Solveigs arbetsplats riskerar att få läggas ner som folkbibliotekfilial, och endast leva vidare som skolbibliotek (med begränsade öppettider), på grund av kommunala besparingar. Jag hoppas verkligen att de kreativa mötespunkter som uppstår när pensionärer löser korsord och letar nya romaner i samma rum, och samtidigt, som tonåringar skolarbetar inte ska få försvinna. De mötena sker förvisso inte utan irritation, på bägge håll, men heller inte utan att människor i olika åldrar får viktiga inblickar i varandras liv. Ålderssegregationen är tillräckligt stor i samhället i stort, utan att vi behöver spä på den ytterligare.
Jag hoppas förstås också att eleverna på skolan inte ska behöva förlora tillgänglighet till det viktiga skolbiblioteket, möjlighet till support från personal med specialkompetens i just det där med informationsinhämtning (Information Retrieval) blir inte direkt mindre viktigt när man kommit upp i högstadieåldern och ska börja skriva egna arbeten på allvar (jo, jag vet att man projektarbetar redan i lågstadiet numera, men elevens eget ansvar, och därmed behov av stöd, växer ju med åldern).
Och så här ser alltså just det här guldkornet ut: Jag gillar
kombinationen av det strikta, sparsmakade, och den
lila färgexplosionen, för övrigt ;-)
* Vad jag tycker om Borås vet ju de som sedan tidigare är läsare av den här bloggen, men om BHS har jag däremot endast gott att säga, det var en bra utbildning, med engagerade lärare, bra upplägg (på det allra mesta, undantag finns givetvis alltid). Låt alltså ingen skugga från Borås falla över BHS.
Hade biblioteksbråk igår med min kommun som nyss öppnat utebad och därmed inte tycker sig ha råd med att hålla vårt skolbibliotek öppet. NYbyggt för många miljoner står det låst och glasrutorna visar upp det vackra biblioteket och samtidigt misären i kulturpolitiken genom att det är stängt till förmån för ett utebad som inte håller öppet under skolåret.
SvaraRaderaLite samma sak med det här biblioteket, det är också ombyggt och nyrenoverat (för stora slantar), bara för att sedan (om planerna står sig) stå stängt för allmänheten alltid, och för eleverna ofta. Väldigt kortsynt, som så mycket annat i den offentliga hanteringen och planeringen numera.
SvaraRadera