måndag 29 augusti 2011

Dagens språkpolisiära insats: Grannspråken!

Ganska ofta när man läser personer med danska eller norska som modersmål citeras i svenska dagstidningar, med citaten översatta till nån slags svenska, måste man förundras över hur dåligt svenska journalister i allmänhet förstår våra grannspråk. Och, vad som kanske är värre, hur lite de behärskar sitt eget modersmål.

De flesta galna översättningar kan visserligen hänföras till rubriken "falska vänner" (det vill säga ord som ser ut och/eller låter precis som ett ord på svenska, men som ändå betyder något helt annat).


Några (ganska välkända) exempel på den kategorin ordpar är:
"rolig", som betyder lugn på danska och norska, men som bekant har en annan betydelse på svenska.
Eller "tilbud", som inte alls ska uppfattas som ett "tillbud" (ett olycksfall, eller en händelse som kunnat bli till ett olycksfall), utan istället betyder erbjudande (på norska kan det också, i vissa sammanhang, betyda tillgång).

Ni förstår hur jag menar, va? Det är ganska lätt att se när ett liknande missförstånd smugit sig in i en journalists översättning av vad den han eller hon pratat med har sagt. 


Problemet (ja, förutom det helt uppenbara jätteproblemet, att en nyhetsartikel i värsta fall kan vara helt baserad på ett uttalande som den som rapporterar inte har förstått), är att det borde vara väldigt lätt att se de felen även för den som eventuellt inte vet vad de orden betyder på norska eller danska. Det kräver inga kunskaper i grannspråken, bara kunskaper i det egna språket, det man skriver på.

Ett exempel från den senaste veckan var de artiklar vi kunde läsa om den tidigare nynazist som greps med vapen i Oslo. I ganska många av de artiklarna i svenska tidningar hävdar den gripne, genom sin advokat, att han aldrig haft någon "befattning" med Breivik, eller i vissa fall att han inte har någon "befattning" med de högerextrema kretsarna. Eller det vill säga, så citeras han i alla fall i översättning, på många håll.

Nu är det kanske inte så lätt att veta att det ord han använde bör förstås som en substantivisering av verbet befatta (som i "att befatta sig med"), och alltså bör översättas med "kontakt" (eventuellt kan man ju understryka det ordet med ett "ingen kontakt alls", för att förmedla andemeningen), och inte alls som det svenska ordet "befattning" ("tjänst", eller "anställning").

Kanske särskilt inte om man inte vet att begreppet "befattning" med den tjänsterelaterade betydelsen är ganska unikt för svenskan .

Eller?.... Jo, jag vill nog mena att man kan komma undan de flesta såna missar även utan kunskaper i grannspråken. Nämligen genom att man har tillräckliga kunskaper i svenska för att reagera på att påståendet att någon inte har befattning med någon annan faktiskt blir rent nonsens.

Och när man har reagerat på det bör man också kunna se att det med största sannolikhet är just ordet "befattning" som har en betydelse som inte fungerar i sammanhanget, och då är ju steget inte långt till att snabbt göra lite research på vad som är en korrekt översättning av ordet i ursprungscitatet.

På köpet, som ren bonuseffekt, kommer man då dessutom att skriva en artikel (eller del av artikel) baserat på ett citat som man faktiskt förstår.

Tack och lov finns det undantag, vad gäller just det här exemplet har åtminstone DN lyckats med översättningen. För det kan de gott ha förtjänat en länkning: Läs artikeln här.

Alltså: Jag har tjatat och tjatat om det, i språket är de viktigaste sakerna: Betydelse, betydelse, betydelse. Och kanske också lite betydelse!

Eller kort och gott: Se till att det du skriver och det du menar är samma sak. 

2 kommentarer:

  1. Åh, vad jag älskar dina språkpolisiära insatser, inte minst denna. vi borde alla kunna varandras nordiska språk, det är inte svårare än att förstå skånska för en kirunabo-men folk ids inte.

    SvaraRadera
  2. Tack!

    Man får ju så mycket bättre förståelse för det egna språket också, när man kan se både dess egenart, och hur det är besläktat med sina grannar!

    SvaraRadera