Jag läste om detta symfonistycke i "Ett brustet halleluja" av Tomas Sjödin för ganska länge sen nu (nåt år sen åtminstone), och gjorde då en mental notering om att provlyssna det vid tillfälle. Idag var tillfället givet. Och jag var såld direkt. Samma omedelbara förälskelse som första gången jag hörde något av Pierre Boulez, som var den första klassiska (även om han är modern klassisk) kompositör som fångade mitt öra.
Att Rachmaninovs landsman Tjajkovskij är en av hans inspirationskällor, som jag läste någonstans, tror jag lätt. Likheter finns där. Tror det jag gillar här har ganska mycket gemensamt med det jag gillar hos nämnde Tjajkovskij (tänker kanske särskilt på "1812 Overture").
Funderar på om jag kan hitta några stereohögtalare till iPoden. Isåfall kan detta bli musik till kvällsbadet. Vore inte helt fel.
Sluttjatat. Lyssna på stycket istället (man kan titta på videon också, men nödvändigt är det inte...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar