I Lund fanns en gång en eminent butik för/med begagnade skivor. Den kanske finns kvar förresten, det var länge sen jag promenerade längs den lilla bakgata där den låg. Hursomhelst. Ägaren var både kunnig och engagerad. Alla skivor han tog in lyssnades igenom och försågs, vid behov, med någon liten etikett om eventuella repor och dessas effekt på ljudupplevelsen. Fanns det något annat speciellt med skivan, till exempel att den aldrig sålts i handeln utan endast på konserter, så angavs det också på en likadan liten etikett.
En etiketttext som återkom på många skivor, och som var favoriten hos oss var:
"Reporna som syns hörs inte"
Vi pillade av en sån etikett från en därifrån inköpt LP och satte på kylskåpet. För att det på något vis var stor poesi. Inte bara formen, den extremt avskalade och kortfattade. Utan också det existentiella innehållet. För är det inte ofta så det är med livet, att reporna som syns inte hörs.
Och omvänt, att reporna som verkligen hörs (läs: känns, upplevs) är de som inte syns så mycket utåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar