Högst blandade anteckningar från läsningen i samband med skrivandet av C-uppsatsen i genusvetenskap "När som en krigsman i hans här..."; en queerläsning av tidig svensk pingströrelse är det bokmärkesfynd som döljer sig bakom dagens lucka (du hittar uppsatsen under Uppsatser och annat självskrivet... här på bloggen, för den händelse du blir nyfiken).
Lappen är upphittad i, och använd som bokmärke i, Bodies that matter av Judith Butler, som var en av de teoretiska texter jag använde som verktyg i min analys. Men anteckningarna, som handlar om så disparata ämnen som T.B. Barratts Stockholmsbesök 1907, en Fru Asplund som hörde till tungomålstalarna i den tidiga pingströrelsen och omvärldskritiken mot den tidiga pingströrelsen i Sverige, är snarare nedkastade under läsningen av G.E. Söderholm Den svenska pingstväckelsens historia 1907-1927 (i två band).
 |
| Söderholm |
Jag antecknade annars i en svart anteckningsbok (och för de som tycker att det verkar väldigt analogt och bakåtsträvande kan jag avslöja att det är MYCKET bekvämare att läsa i läsfåtöljen, med en anteckningsbok på bordet bredvid sig, än sittande vid skrivbordet). Men nu och då hände det ju att ett papper var vad som fanns till hands, då överförde jag de anteckningarna till anteckningsboken vid ett senare tillfälle. Och papperet blev ett bokmärke. Sådana kan man aldrig få för många av under uppsatsskrivande.
För den som är intresserad av den tidiga svenska pingströrelsen kan jag verkligen rekommendera Söderholms böcker. Gustav Emil Söderholm var en kyrkoherde som 1920 blev omvänd till den nya rörelsen (pingströrelsen), och sålunda blev en f.d. kyrkoherde. Men också en person som var mycket involverad i centrala delar av den tidiga pingströrelsen: Evangelii Härold och Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Böckerna är med andra ord minst lika mycket ett stycke pingsthistoria som de är skildringar av densamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar