Kommer ni ihåg hur det i debatten som följde ofta hävdades att då homosexualitet inte var något som kunde avgöra medlemskap, även om det var något man hade teologiska åsikter om, så kunde det inte hävdas att någon blev diskriminerad? Alla var välkomna på lika villkor? Det minns jag. Även om jag tyvärr inte har någon länk. Jag blev t.o.m. lite övertygad av det. Inte så att jag tyckte att det var ok att man talar om för vissa medlemmar att deras kärlek, familjer, relationer och liv inte var lika mycket värda som andras, så länge de bara fick vara medlemmar, alltså. Men så att jag tänkte att kraven för formellt medlemskap kanske förskjutits så pass, i alla fall. Jag vet att det tidigare har varit oförenligt med medlemskap*, men sånt förändras ju.
Minns ni kanske också att den ungdomsförening som besöks i reportaget var Pingst Ung i Göteborg? Med nära band (av naturliga skäl) till pingstförsamlingen Smyrna i Göteborg? Bland annat är en av ledarna som också uttalar sig i programmet, anställd som just ungdomsledare/ungdomspastor i Smyrna.
Smyrnakyrkan, Göteborg
Kommer ni också ihåg hur han svarade på frågan hur en öppet homosexuell kille, som hade pojkvän, som kom till föreningen skulle bemötas? Om han hade kunnat vara medlem? Inte? Låt mig påminna er då:
"Jag tror han hade upplevt en konflikt. Och tyvärr hade han kanske inte känt sig välkommen." (i podsändningen av Kaliber här, ca. 4 minuter in, och i textform här)
Förvisso säger han inte att det skulle vara oproblematiskt. Han säger till och med att han kanske inte skulle känna sig välkommen. Men han säger inte att det egentligen skulle föreligga ett hinder för medlemskap, mer formellt**. Han säger med andra ord ungefär vad många andra sa i diskussionen efteråt. Visst, det talas om homosexualitet som synd, och visst det kanske kan få homosexuella människor att känna sig ovälkomna, men såklart de kan vara medlemmar om de ändå vill.
Om ni kom ihåg allt det här, blev inte ni också lite förvånade över att få veta att just Smyrna i Göteborg har en fastlagd policy om att personer som lever i homosexuella relationer inte kan just bli formella medlemmar? Och att den policyn uttalats, bland annat, i samband med att just en homosexuell kille med pojkvän (eller snarare, en homosexuell man, gift med en man) kom och ville bli medlem? Att denna policy har legat fast i åtminstone tre år (det är tre år sedan mannen först aktualiserade frågan), och att det alltså rimligen var en policy Peter Lewin kände till i våras/somras när Kaliber ställde frågan.
Hur var det nu med det där om att bära falskt vittnesbörd?
Läs också Göteborgs-Postens ledare
andra poster i ämnet:
Ska man skratta eller gråta?
Sorg är kärlek som blivit hemlös
----
* Jag har skrivit en hel del om homosexualitet och pingströrelsen på universitetsnivå, länkar till det som är tillgängligt online finns under Uppsatser och annat självskrivet här på bloggen
** Förvisso, det är ju möjligt att det skiljer mellan församlingen och ungdomsförbundet på just den punkten. Att det i ungdomsförbundet skulle vara möjligt med medlemskap för den homosexuelle man som nekas medlemskap i Smyrna (om han var i rätt ålder). Men hade inte ett ärligt och relevant svar, om den skillnaden föreligger, inkluderat något om det?
Homosexuella är precis lika mycket värda och precis lika välkomna till gudstjänst i smyrna som heterosexuella det sa även smyrnas pastor!
SvaraRaderaTänk dig in i följande. Du är medlem i en församling som dag efter dag år efter år engagerar sig i följande.
1.Man stöder bistånds och missionsprojekt. (i smyrnas fall bland annat en rad skolor i indien samt det världsberömda panzisjukhuset för kvinnor som utsats för sexuellt våld i kongo, samt många andra projekt utöver världen)
2. Man arbetar för stadens hemlösa
3. Man arbetar för utsatta kvinnor i staden samt med att aktivt försöka hjälpa prostituerade.
4. Man har omfattande barn och ungdomsarbete där alla är välkomna oavsätt om man är med i församlingen eller inte.
5. Man besöker ensamma gamla på ålderdomshem runt om i stan
6. Man besöker människor som sitter i fängelse
7. Man har öppna gudstjänster där alla är välkomna gratis oavsätt om man delar kyrkans tro eller inte.
Huvuddelen av arbetet sker på ideel väg och verksamheten bekostas till största delen av dina och andra medlemmars gåvor. (Många ger minst 10% av sin lön varje månad för man tycker att arbetet är så viktigt)
Tänk dig nu att allt detta ignoreras. (det skrivs artiklar i tidningen om människor som tar hand om hemlösa katter men ingen skriver en rad om det arbete som utförs varje dag år ut och år in av församlingen)
Den enda gången församlingen nämns i media är när någon som inte delar församlingen tro vill bli medlem och självklart då inte kan det eftersom att det är en bekännelsebaserad kyrka. Dvs att bli medlem innebär att man bekänner sig till den tro som kyrkan har (jämför med hur socialdemokraterna skulle reagera om de hade en medlem som kampanjade för moderaterna).
ok om du har lyckats tänka dig in i detta då vet du också något om hur det känns att vara medlem i smyrna idag.
Med vänliga hälsningar från en smyrna medlem
Tack för lång kommentar! Du ska få ett långt svar... men jag ber om ursäkt för att det dröjt, har varit upptagen med annat under förmiddagen
SvaraRaderaNu handlar ju min bloggpost inte så mycket om diskrimineringen av homosexuella i medlemsfrågan, utan betydligt mer om den oärlighet i svaren till Kaliber som blev uppenbar när detta kom upp i ljuset. Att inte kunna stå för en praxis och policy man faktiskt har, och att slingra sig på en direkt fråga om den, det är något jag har svårt att respektera oavsett vad det gäller.
Men, för att nu kort kommentera även den frågan. Du skriver "någon som inte delar församlingens tro". Men nu är det ju faktiskt inte vad det är frågan om. Den här mannen delar församlingens tro, och har varit medlem tidigare. Han har samma tro nu som då. Det enda som har ändrats är vem han är gift med.
Jag reagerade också, med både ett leende och med sorg, på de tre kärnvärden som enligt citatet av Urban Ringbäck i dagens artikel är kopplade till medlemskap i Smyrna. "tron på Jesus som Guds son, troendedopet och synen på äktenskapet." Visst påminner det om något ganska centralt som Jesus sade? Men visst känns det också som att ett markant tillägg har gjorts? Du har helt rätt, det är missionsbefallningen. Både i den mer "klassiska" (i betydelsen mer välkända) formuleringen i Matteus, och i parallellstället i Markus talas om tro och dop (den kärnfulla formuleringen hos Markus lyder: "Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd." (16:16). Men inte på något av ställena talas det om "syn på äktenskapet". Det är inte Jesu ord, det är ett tillägg. Klockrent.
I en "tweet" igår kommenterade jag det så här, med en parafras på missionsbefallningen: "Och Jesus sade: Gån därför ut och gör alla människor till heteron" (tillspetsat kanske, men på 140 tecken får man vara tillspetsad). I en senare tweet reflekterade jag så här över den och en tidigare "Och Jesus sade..."-tweet: "Tror jag ska göra 'Och Jesus sade' till stående inslag här. Att relatera Jesusord till kristna av idag är liksom stor humor...eller tragik." För så är det ju. Att evangeliernas Jesus och dagens kristna så ofta står så långt ifrån varandra att det räcker med ett citat av den förre för att göra satir av de senare ÄR komiskt. Och djupt, djupt tragiskt. Därför läste jag Urban Ringbäcks utläggning av Smyrnas medlemspolicy med ett leende på läpparna, men sorg i hjärtat.
Sen beklagar jag att livet är besvärligt att leva för smyrnamedlemmar just nu. Det gör jag verkligen. Men ibland får handlingar konsekvenser.
Jag beklagar också att goda initiativ inte uppmärksammas på samma sätt, men så är det väl i nyheterna av idag. Det positiva har lite svårare att komma fram, det är sällan ett "scoop". Det kan man ha åsikter om, men det drabbar alla instanser och sammanhang i samhället lika.
Däremot vet jag inte om jag håller med om att Smyrnakyrkan bara syns i media när de handlar om homosexualitet. Tycker jag läst om den i en massa andra sammanhang också, men tyvärr strular mediearkivet för mig idag så jag kan inte ta fram det svart på vitt. Men bara en sån sak som att Smyrnakyrkan nämns i samband med alla krönikor av Tomas Sjödin i Göteborgs-Posten, det är väl varken dålig PR eller särskilt homorelaterat?
MVH
Och "de handlar om" ska förstås vara "det handlar om"
SvaraRadera/Reb a.k.a. tryckfelsnisse...
"Den här mannen delar församlingens tro". Sakfel då mannen uppenbarligen inte delar församlingens tro om äktenskapet, vilket är en fullt legitim orsak att nekas medlemskap - oavsett vilken sexuell läggning man har.
SvaraRadera- Lasse
I stort sett är det bara SvK som fullt ut och öppet delar mannens "tro" dvs att man som man kan "gifta sej" med en man...helt emot vad du kan finna i hela Bibelns totala budskap.Inte en rad om att det skulle vara OK, eller ens möjligt.Däremot en hel del om att sådant är fullständigt omöjligt för den som vill leva enligt Guds bud.Pingströrelsen har heller aldrig stått för något annat än den vanliga traditionella (även hos de som inte är kristna) modellen där en sexrelation är mellan en man en kvinna.I en kristen relation: mellan en man och kvinna gifta med varandra.Hur kan denna man ens drömma om att han skulle kunna vara medlem i Smyrna?
SvaraRaderaHans "äktenskap" är ju inget äktenskap, det är det enbart enligt svensk lag, men inte alls enligt en kristen äktenskapssyn.
Att den aktuella församlingen inte är fullt konsekvent i dessa frågor är ju ett problem, som dom säkert måste ta tag i...de verkar kunna ha sambor som medlemmar, även det rakt emot vad Bibelns syn ger vid handen...något som givetvis kommer röra till det om de inte ändrar sej på den punkten.
Att delta och besöka församlingen är ju en sak som ingen har hindrat eller emotsagt skulle vara ok, men varför delta i en församling vars tro man inte delar?
Om man nu inte "rakt utifrån" är på väg in i en kristen tro...inte fallet i det här läget då mannen ifråga vet ju vad som gäller sedan länge...som fd medlem bla.
Troligen vill han inget annat än bryta ner det evt motstånd som finns mot en upplöst syn på äktenskapet hos denna församlingen; genom den publicitet det medför kan han ju hoppas de ska "ge sej" för ett möjligt starkt medietryck.
Hoppas de inte gör det, och att de även återvänder fullt ut till en kristen äktenskapssyn.
Nu är ju Smyrna en kristen församling, Vars tro handlar om Jesus Kristus. Eller....Det påstår de i alla fall själva, och då får vi väl tro dem?
SvaraRaderaOm det vore en heterosexualitetssekt, där tron och andaktslivet handlar om sexdriften riktad mot person(er) av motsatt kön, då vore det korrekt att säga att en homosexuell man inte delar deras tro.
Att som heterosexuell kristen göra heterosexualiteten till "kärnvärde" i tron, jämställt med Jesus, det är inte kristen tro, det är avgudadyrkan. Och ännu värre, det är att göra sig själv, sin egen sexualitet och sin egen identitet, till Gud. Att sätta sig själv i Guds ställe.
Du diskuterar lustigt. Kristendomen har en omvändelsetro, och en omvändelsesyn. När man kommit till Jesus så kan man inte bara fortsätta leva i motsats till Bibelns läror det framgår rätt tydligt.
SvaraRaderaEtt exempel är mötet mellan Jesus och äktenskapsbryterskan, Jesus ger nåd, men säger också gå synda inte mer.
Paulus pratar en hel del om sexuell omoral och homosexualitet i församlingen och menar att det inte går ihop med den kristna tron.
Du pratar också om missionsbefallningen. Jesus säger också att man ska göra alla till lärjungar. Som lärjunge är du efterföljare, som lärjunge ändras antagligen en del av dina ideal och värderingar. Kristen tro säger inte kom som du är och fortsätta vara så. Utan kom som du är förändras mot Kristuslikhet, och låt ditt liv bli mer och mer riktat efter vad bibeln lär.
Dessutom denne man som inte fick bli medlem borde själv varit medveten om pingsts hållning i dessa frågor då han själv varit medlem i flera år.
Den som verkligen, på allvar, vill följa Jesus sätter inte något annat, och i synnerhet inte sig själv, på den plats som, enligt Jesus själv, tillkommer Jesus och dopet till Kristus och församlingen. Men det gör den heterosexuella kristne som menar att heterosexualiteten har samma status och vikt i tron som tron på Jesus och dopet.
SvaraRaderaPå den dagen ska många komma och säga "Herre, Herre" och han ska säga dem som det är: "Gå bort ifrån mig, jag känner er inte".
Sen är ju faktiskt grundfrågan i den här bloggposten om det är rätt av en kristen, en pastor rent av, att på en direkt och konkret fråga svara med lögn och undanglidande. Är det det?
Eftersom Peter är ungdomsledare är det inte ens säkert att han var pålyst om just Smyrnas stadgar i frågan. Dessutom svarade han som en företrädare för Pingst UNG, alltså inte som företrädare för Smyrna. det är viktigt att komma ihåg.
SvaraRadera1 Kor 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant,
Det är också en text om vi nu ska ta sådana. Som säger att homosexuella inte skall ärva Guds rike. Alltså inte får ett välkomnande i himlen.
Det finns fler bibelord. Men du verkar vilja förneka NT´s läror på detta området.
Bibeln och Nt, sammankopplar flera gånger homosexualitet med otukt. Bibeln säger också tydligt att otuktssynder inte hör hemma i församlingen.
Paulus är jätte hård och skriver t.o.m. i 1 Kor 5:11 att man inte ens ska äta med en otuktig broder (redan kristen.
Bibeln accepterar inte homosexualitet, utan det är något man som kristen bör ta avstånd ifrån.
När man får ta emot Jesu nåd, så bör man också börja ta avstånd från synden. speciellt utlevd synd. Det kan vara otukt, homosexualitet men också girighet o.s.v.
Om du känner till något om Bibeltexterna på djupet, vilket du iofs av allt att döma inte gör, så vet du också att det ord som de senaste dryga 150 åren (nota bene: 150 åren, det är alltså ytterst nytt!) översatts "homosexualitet" är ytterst oklart i betydelsen. Tidigare har det bland annat, vilket är intressant och ironiskt just i ljuset av den här bloggposten, förståtts som opålitlighet/oärlighet. Med andra ord: Ingen oärlig ska ärva Guds rike...
SvaraRaderaRedan oklarheten är intressant i sig. Paulus grekiska var god. Hade han velat tala om homosexualitet på ett sätt så att hans samtida faktiskt förstod att det var det han menade, så hade han kunnat använda de grekiska ord som faktiskt fanns.
Du nämner också, tidigare, Johannesevangeliets berättelse om kvinnan som Jesus sa "Gå och synda inte mer" till. Jag utgår ifrån, om du alltså har bibelkunskap, att du är medveten om att den passusen inte fanns i Johannesevangeliet före 400-talet. Den är alltså ett sentida tillägg. En vacker berättelse på många vis. Men Johannesevangeliet hade existerat i flera hundra år innan den skrevs till.
Det är också intressant att du å ena sidan menar att en f.d. medlem självklart borde ha känt till att en homosexuell inte kan vara medlem, men samtidigt hävdar att Peter Lewin kanske inte kände till det eftersom han "bara" var ungdomsledare. De två argumenten tar ut varandra.
Nej jag menade mer att en f.d. medlem borde känt till pingst teologiska hållning.
SvaraRaderaDet finns fler bibelord på att homosexualitet enligt bibeln anses fel. Rom 1:27 är ett sådant exempel.
Jag vet att de lärde tvistar om ordet i 1 Kor. Men den klassiska kristna tolkningen genom kyrkans historia har alltid varit att homosexualitet inte är rätt. Det är ingen nyhet och har aldrig varit.
Argumentet om äktenskapsbryterskan är aldrig ngt jag hört. Du får gärna ange källor för detta påstående så att jag kan läsa på.
Läst lite kommentarer om äktenskapsbryterskan. Du har rätt om att det inte kommit i skriftliga texter vi har idag förrän ca 400 e.kr. Nu ser ju bibelforskare olika på detta. Vissa hävdar att det funnits i den muntliga traditionen som senare också kommit in i texten.
SvaraRaderaDessutom behöver vi veta att vi inte har tillgång till alla texter som fanns under första eller andra århundradet, det är mycket möjligt att det finns tidiga texter med detta tillägget men att v i inte hittat dem.
Det är svårt utifrån detta att dra alldeles för snabba slutsatser. Det är ändå så pass att de moderna översättningarna idag väljer att ha med det. De har sannolikt någon textkritisk anledning till att man behåller uttrycket.
Nu vet jag inte om du är katolik. Det är du kanske? I så fall är givetvis traditionen i kyrkan lika viktig som skriften, det är ju den viktigaste skillnaden mellan katolicismen och de lutherska grenarna (eller de som leder sitt ursprung tillbaka till de lutherska) att de senare har "Skriften alena" (Sola Scriptura) som viktig princip.
SvaraRaderaDet är ju mycket som av kyrkans tradition ansetts självklart, t.ex. att kvinnor inte skall predika, som fått stryka på foten när man sedan gått tillbaka till skriften allena, och läst vad det står och i vilket sammanhang det skrivits. I de lutherska (om jag nu använder det som övergripande term) kyrkorna alltså.
Sedan är vi helt överens om att det finns mycket som är osäkert i texthistorien. Översättningen av enskilda ord är en sak. Vilka delar av skriften som ska räknas dit (det är ju förresten också en punkt där katolicismen och de lutherska kyrkorna har olika tolkningar) är en annan. Det var lite det som var min poäng. Det är inte riktigt så entydigt och glasklart som det kan verka på ytan, vilket bör leda till en viss ödmjukhet i tolkningen.
Jag är inte katolik, men menar att ändå den klassiska tolkningen över alla samfund är den att homosexualitet inte är förenligt med bibelns lära. (Förutom möjligtvis de kyrkor som starkt influerats av liberalteologin de senaste 150 åren). Som sagt även de flesta (alla jag kan hitta iaf) bibelöversättningar tolkar ordet som homosexuell, jag tror att dessa bibelforskare och exegeter antagligen har väldigt bra anledningar att tolka det så annars hade förmodligen debatten varit större.
SvaraRaderaDessutom finns det som sagt fler bibelord från nt som t.ex. Rom 1:27.
Ett tips om ursprungstexter och dess tolkning. Jesper Svartvik- Bibeltolkningens bakgator (synen på judar,slavar och homosexuella).
SvaraRaderaBenny Fhager
Anonym: Ok, Då hör du också till de som tror på skriften allena alltså, kan vara bra att veta när man diskuterar...
SvaraRaderaNu är det ju så att kyrkotraditionen naturligtvis inte är skild från skriften. Den är till stora delar tolkning(ar) av skriften. Det innebär att när traditionen får ge vika som auktoritet (vilket sker i.o.m. Luther, i alla fall lite förenklat uttryckt) så ändras också hur vi läser skriften. De som, stödda på traditionen förvisso, ansåg att kvinnor inte skulle predika, ansåg sig ju också ha skriften på sin sida där. Traditionen var ett visst sätt att läsa och förstå skriften. När den ändras, som när t.ex. numera även pingstförsamlingar kan ha inte bara kvinnliga pastorer och äldste utan även kvinnliga föreståndare, så är det ju inte bara en tradition som ändrats, utan också ett sätt att uppfatta vad Bibeln säger. Skriften ändras inte, men vårt sätt att förstå den ändras hela tiden.
Benny Fhager: Instämmer gärna i det tipset. Svartviks bok är mycket bra! Jag minns dessutom Jesper Svartvik från min tid som teologistuderande i Lund, så jag kan tillägga att författaren är trevlig och engagerad! ; )
att skriften är överordnad håller jag med om. Även om jag är protestant/frireligiös tror jag ändå traditionen har något att lära oss. Däremot ställer jag den inte lika högt som skriften.
SvaraRaderaNär skriften motsäger traditionen är det en viktig del att man omtolkar och funderar.
Men på området homosexualitet upplever jag inte denna motsättning mellan bibeln och traditionen. Väldigt få teologer och bibelforskare i procent tycker nog inte heller att traditionen krockar med ordet här.
Det är fortfarande ett faktum att de flesta bibelforskare som översatt bibeln även i modern tid valt ordet homosexuell i 1 kor 6.
Jo, men även exempelvis den tradition som innebar att kvinnor inte kunde predika eller inneha ämbeten ansåg man sig ha väldigt mycket bibelstöd för. Traditionen innebar där (också) ett särskilt sätt att läsa Bibeln. Idag läser de flesta av oss Bibeln på ett annat sätt, och kommer till andra slutsatser.
SvaraRaderaDet var ju inte så att man redan då läste Bibeln som vi gör idag, men trots det valde traditionen med enbart män i predikstolen. Man ansåg inte, då, att traditionen och skriften var i konflikt. Men det har senare tider ansett. Inte utifrån en förändring av skriften, utan utifrån en förändring av traditionen.
På samma vis kommer, det är jag övertygad om, historien att se på traditionen att tolka Bibeln till homosexuellas nackdel. Att DÅ ansåg man sig, på grund av sin tradition, ha bibelstöd. Idag läser vi Bibeln och kommer till en annan slutsats.
Sedan vill jag bara flika in, angående Romarbrevet 1 (glömde det sist), att man får anstränga sig ganska ordentligt för att läsa det som att synden som omtalas är något annat än avgudadyrkan.
Vill fortfarande uttrycka att det är en minoritet av västerländska liberala teologer som tycker annorlunda. Om makten i kyrkan svänger mot afrika, sydamerika, asien som den ser ut att göra och europa inte längre är dess makcentrum, så är nog sannolikheten väldigt låg att det svänger åt det hållet.
SvaraRaderaDessutom är det en icke fråga rent teologiskt inom en del samfund. T.ex. pingst som är den kyrkliga rörelse i världen som växer mest. Det är dessutom en icke fråga i världens idag största kyrka den katolska.
Jag är väldigt tveksam på om det ur ett internationellt perspektiv kan svänga i den frågan.
Dessutom är det en väldig skillnad mellan t.ex. frågan om kvinnliga präster ledare och homosexuella.
Det är inga större problem att i bibeln hitta stöd för kvinnliga ledare, finns exempel som Debora, en del som nämns i små delar av breven. Ester i Gt o.s.v.
Däremot finns det inga texter som rakt ut talar positivt om homosexualitet.
Anfående romarbrevet, det står att problemet också ligger i att de övergav det naturliga umgänget och att män då var med män. Det är rätt tydligt att det också pekar negativt mot det sexuella umgänget mellan män.
Sola Scriptura är en rätt snårig princip och dagens moderna protestanters bild av SS har inte sällan mycket lite att göra med de magistrala reformatorernas doktrin.
SvaraRaderaDet är viktigt att förstå att SS inte målar upp något antingen-eller förhållande mellan skrift och tradition. SS är en av många modeller för relationen mellan skrift och tradition. Kortfattat gick SS ut på att skriften är den enda ofelbara normen, den enda källan vi har till direkt gudsuppenbarelse. Underförstått är hela tiden att skriften måste tolkas inom ramen för det som utgör regula fidei, trons regel, eller vad som trotts och hållits för sannt av alla heliga, överallt genom alla tider. Ett hopkok av regula fidei finner vi t.ex. i den apostoliska och niceanska bekännelsen. Kyrkan har även hos reformatorerna en särställlning som har getts mandatet att utlägga och förklara skriften.
I flera av Luthers brev framgår tydligt att han anser det otänkbart att bryta med det han kallar kyrkans eniga vittnesbörd (dvs regula fidei). Något som han menar är detsamma som förneka Kristus själv.
Vad som gör homosexfrågan så principiellt intressant är ju att det sedan Jesu dagar finns ett konsensus i den kristna kyrkan i det att homosexuella handlingar inte är förenliga med Guds goda intention, detta trots att det är en relativt perifer moralfråga. Debatten handlar därmed i första hand om hur vi som kristna ska förhålla oss till den kyrkliga traditionen. Om vi t.ex. finner det oproblematiskt att förkasta den i fallet med homosexuell samlevnad, får det i så fall även konsekvenser för andra, betydligt med fundamentala, delar av tron? Även t.ex. vår kanon och de nämnda bekännelserna vilar ju på den kristna traditionens grundvalar.
Allt gott
Saken är den att även om vi NU ser att det fanns kvinnliga ledare även i den tidiga kyrkan, liksom i GT, så var det inget man såg medan traditionen av att prästerskapet var förbehållet män var obruten. DÅ såg man på Bibeln och kyrkohistorien och såg enbart en konsensus i frågan om kvinnans underordning. Inte på grund av att Ester, Debora, kvinnorna vid graven som vittnade om Jesu uppståndelse, kvinnorna i den tidiga kyrkan o.s.v. inte fanns där, utan på grund av att man tittade på dem och såg något annat. På grund av de glasögon man då hade. På samma vis ser många idag en konsensus i homofrågan när de tittar tillbaka. Inte på grund av vad som verkligen finns där, utan på grund av de glasögon som bärs.
SvaraRaderaDärutöver: Hädanefter kommer inga fler kommentarer om homosexualitet kontra heterosexualitet besvaras. Den här bloggposten handlar om ärlighet kontra oärlighet, och tydlighet kontra otydlighet. Om vad som är ett hederligt svar på en direkt fråga. Och vad som inte är det.