torsdag 9 september 2010

Dagens Foucault

Läser just nu Vansinnets historia under den klassiska epoken [Histoire de la folie à l'âge classique] av Michel Foucault. Det var den avhandling som han, till skam för Sverige, inte fick lägga fram i Uppsala, men som istället lades fram i Paris, och blev en av 1900-talets mest inflytelserika intellektuella skrifter.

Den är vad den låter som, en idéhistorisk exposé över hur vansinne förståtts i Europa under de senare århundradena. Därtill en spännande dissektion av alla de olika tankefigurer och kategorier som figurerat i dessa sammanhang. Ingen à priori förståelse av vad som är vansinnets sanna natur egentligen, bara ett grävande i hur det uppfattats, konstruerats och förståtts. I de inledande kapitlen visas exempelvis hur de vansinniga så småningom kom att ta över den plats, både geografiskt och idémässigt, som blivit ledig när spetälskan dog ut: Utanför stadsmuren, det avskilda.

I en annan del diskuterar han 1600-talets resonemang kring delirium som en del av vansinnet, och där visar han bland annat att deliriumet (det som hamnat i fel fåra) i vansinnet inte kan avslöjas genom logik. Det är ofta strikt logiskt. 1600-talsförfattaren Paul Zacharias hittar många exempel på att det förhåller sig på det viset. Någons vansinne består i att svälta sig till döds och samtidigt tro sig död, denne resonerar enligt tankekedjan: "De döda äter inte; jag är död; därför äter jag inte" En otadlig syllogism.

Foucualt sluter sig till, med en klassikt Foucualtsk elegant om än invecklad formulering:

"I den dårens underbara logik som verkar göra narr av logikernas logik därför att den liknar deras så exakt, eller snarare därför att den är exakt densamma, och i vanvettets hemliga hjärta, i kärnan av så många fel, så många absurditeter, så många ord och gester utan konsekvens, upptäcker vi till slut ett språks gömda perfektion."

Ah, se där, vansinnets logik som språkets sanna kärna.

Underbar och stimulerande läsning på så många sätt (fast när är Foucualt inte det, å andra sidan...).

Rekommenderas!

För den som vill ägna sig åt Foucualt på andra sätt än genom läsning kan jag tipsa om följande:

Media Resources Center vid Berkley (University of California) har ett onlinearkiv med ljudfiler där man kan lyssna till Foucualt föreläsa, på engelska såväl som på franska.

Och theory.org.uk har tagit fram en Foucault actionfigur. Ja, faktiskt... Finns även en Anthony Giddens-figur, om man skulle föredra det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar