Min fru använde ordet "beskäftig" i ett samtal på jobbet häromdagen, med höjda ögonbryn och frågande kommentarer som följd. Så säger väl ingen längre?
Det fick mig att fundera över hur mycket LÄTTARE (ja, faktiskt) det är att uttrycka vissa saker om man använder något av de "försvunna" gamla orden eller uttrycken. Ta t.ex. det kanske mest klassiska syftningsfelet, där "om" eller möjligen "utifall" är inblandat.
Kan exemplifieras med: "Om du är hungrig finns det färdigmat i frysen." (9 ord)
Nja. I verkligheten finns väl den där färdigmaten i frysen (eller inte) ganska oavsett hungernivå hos den som blir tilltalad. Hur undvika det syftningsfelet då? Antingen kan man uttrycka sig som så här: "Det finns färdigmat i frysen som du kan ta upp och äta om du blir hungrig." (16 ord) Korrekt, men lite långt. Eller så kan man ge det gamla "för den händelse" upprättelse. Såhär: "För den händelse du blir hungrig finns färdigmat i frysen." (10 ord)
Innebär det alltid en förenkling av språket att stryka ord och minska ordförrådet? Kanske inte…
Uppdatering 2010-08-28: Pratade med storasyster som sa att personalen i kassan på McDonalds kan vara så beskäftiga ibland. Helt utdött är kanske inte ordet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar