Den utredande polisen, Kristina Vendel, lever i ett äktenskap som egentligen är dött, hon misstänker att hennes man är otrogen, men vill inte riktigt ta upp det med honom. När han till slut lämnar henne blir hon snarast lättad.
Polisen Maria är gift med sin ungdomskärlek som är alkoholiserad och våldsam. Han misshandlar henne återkommande. På något vis älskar hon honom, men är också lite förälskad i sin kollega, Thomas.
Polisen Östen har ett förtärande förhållande med en gift kvinna.
Domarens fru har lämnat honom.
Sen är det den mördade, den till en början oidentifierade kvinna som hittas i en svart plastsäck i Vårbyfjärden, och de misstänkta, hennes före detta sambo och hans nya fästmö. Utan att gå händelserna i förväg och avslöja alltför mycket kan jag säga att de inblandades kärleksrelationer är högst relevanta även för själva brottet.
Ett enkelt brott fungerar utmärkt som spänningsroman. Kanske fungerar den även som roman om svårigheterna i att leva i en relation. Språkligt ligger den över många andra i genren. Här och var gnistrar den till med formuleringar som är så träffande och eleganta att man skrattar högt. Det jag möjligen skulle invända mot den är att Kallifatides ibland låter filosofiska funderingar och poetiska formuleringar skymma berättelsen som sådan.
Jo, förresten, en sak till. Omslagsbilden. Den föreställer visserligen en kvinna i vatten, men hon har inte mycket gemensamt med kvinnan i boken. Klädseln stämmer inte. Och att hon är i vatten direkt, utan den svarta plastsäcken, stämmer inte heller. Ett litet irritationsmoment, men dock ett irritationsmoment.
Kan köpas här eller begagnad på Bokbörsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar