Vi var på 60-årskalas i Småland (en stuga strax utanför Eksjö, för att vara exakt) lördag-söndag (det vill säga att själva kalaset var förstås bara på lördagskvällen, men eftersom vi har en bit till, och från, Smålands skogar, så stannade vi över natten).
Småland har vi varit ganska lite i annars, mest passerat igenom, men nu fick vi, förutom med skogen och stugan, stifta bekantskap även med Eksjö och Nässjö. Sammanfattningsvis kan vi väl säga att vi fick ett gott intryck av Eksjö (en trevlig, och hjälpsam, busschaufför, fina trähus), och ett något blandat intryck av Nässjö (på plussidan en välsorterad och spännande musikaffär, på minussidan människor som stirrade bestört när de såg oss hålla hand, kebaben i franskbröd vet jag inte om vi ska sätta på plus eller minus, den får nog mest ett frågetecken...).
Men nu är det alltså vardag igen. Inte helt dumt det heller faktiskt.
Nässjö hade förut ett fint gammldags konditori med vaniljdrömmr som smakade som farmors(riktigt smör)och 50-talsinredningen intakt. Det var alltså inte ett nytt i 50-talsstil utan ett som hade kvar inredningen från 50-talet. Jag får ljuva minnen av nämnandet av Nässjö.
SvaraRaderaJag minns också så oerhört generösa människor i Vaggeryd en gång till exempel lånade en tjej som jag inte alls kände sin bil till mig för att jag skulle kunna åka till en bekant i Skåne, bara så där!
Min bror bor i Askeryda mitt i skogen på ett ekologiskt jordbruk-det är väldigt vackert där med ett gammaldags haglandskap och kor och tjur som går tillsammans. I närheten bor "hästmannen" från TV och det finns en runsten i skogen.
Jo, jag gillar Småland.
Den snälla och hjälpsamma busschauffören i Eksjö körde oss till stationen när vi av misstag råkat hoppa av bussen vid sjukhuset istället. Det satte intrycket av Eksjö ganska mycket för oss.
SvaraRaderaFascinerande också med det stora trähuset som varit Folkets Hus, men som nu var pingstkyrka. Väldigt ovanlig byggnadsstil för en pingstkyrka, men det fick ju sin förklaring när vi fick höra husets historia.