onsdag 13 maj 2015

Lyckan i upprepningen

...Jag sitter i min läsfåtölj och läser om en bok jag läst många gånger förut (men hittar ändå nya infallsvinklar i den).

Anna vankar av och an i hallen utanför och jobbpratar i telefonen. Och fast jag, till skillnad från henne, inte är biomedicinsk analytiker kan jag nästan det samtalet utantill. Också.

Och om inte detta är lycka (åtminstone en variant av) så vete tusan vad det skulle vara...

4 kommentarer:

  1. Ingenting går upp mot det välkända....det vanliga...som en gammal filt med välkänd doft att svepa in sig i!
    Kramar om - och än på håll!

    SvaraRadera
  2. Precis det är lyckan, den varma vardagen, den som man saknar mest när den hemska dagen kommer då den kära lämnar oss.

    SvaraRadera