Texten handlar om hur lätt hat och förakt, särskilt sådant som framförs i grupp, kan bryta ner det långsamt uppbyggda modet och självkänslan i en individ.
promenerar hem
novemberregn
vid gustav adolfs torg
är det mycket folk
jag hör massa unga pojkar
genom bruset
stå och skrika där
att jag är inget värd
svarta huvor över äppelröda kinder
och dom vinner
svarta kängor taktfast trampar
jag vet dom sparkar
tills dom dödar mig
vem skulle våga?
vem skulle våga stå där ensam kvar?
och jag som kämpat med min rädsla
att stå rak och aldrig vika mer
jag slutar andas, böjer huvudet
in i mörkret
det tog en minut inte mer
vem skulle våga
vem skulle våga stå där ensam kvar
inte jag
backar hem till söder in i porten
i hallen faller jag
timmarna går
timmarna blöder
all respekt för mig själv
ligger och förblöder
dom tog mig så lätt
att det skulle vara så enkelt
det är så enkelt
för vem skulle våga...
Sången finns på spotify, men går också att köpa från iTunes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar