...har vi faktiskt också hunnit vara en del. Systerdottern Pixie lånade mina "hoppa-tofflor" för en promenad i sanden. Gick kanske sådär. Men att ligga i sanden kan ju vara rätt mysigt det också...
Pixie hade tappat bort sin ena "blinksko" (sandalerna du köpte till henne i Norrköping), men vi hittade den när vi var på stranden sista dagen (igår). Vilken tur! Jag var med Pixie på stranden medan de andra städade huset, och när vi var färdigbadade och så sakteliga rörde oss upp mot kiosken för lunch (korv och "prips", såklart...) så sa Pixie plötsligt: "Men där ÄR ju min blinksko!" Och mycket riktigt, i en hink som stod vid en barnvagn låg en sandal som såg ut precis som den Pixie hade saknat i några dagar.
Men eftersom den inte låg för sig själv i sanden, utan sådär tillsammans med andras saker, så ville jag inte bara ta den, för den kunde ju faktiskt tillhöra de som ägde vagnen, också. Så jag förklarade för Pixie att nu är ju inte de som har vagnen här (såg inget barn i närheten som var i rätt storlek för vagnen), så vi kan inte fråga dem om det är din blinksko. Så vi gör så att vi lämnar den här, och sen håller vi lite utkik och ser om de kommer tillbaka. När Martina och Anna kommit till kiosken sa Pixie att vi hittat hennes blinksko, "men de som bodde i vagnen var inte hemma"... Kul att höra hur barn tolkar det man säger ;0 )
Summa summarum: Sedan såg Pixie att den barnvagnen kom upp från stranden, så vi gick ner och tittade, och hennes blinksko låg kvar (fortfarande i hinken – antagligen var hinken också hittegods från stranden som någon lämnat där vid bänkarna).
Enligt Pixies historieskrivning var det jag som hittade hennes blinksko, men jag tror aldrig jag hade lagt märke till den själv.
Nu vill sig inte kommentaren En spännande historia för Pixie att vara med om. Nu har hon rätt storlek på skorna och det är tur när hon kommer hem till asfalten.
Undra på att söta Pichietösen ramlar- med så stora skor....
SvaraRaderaJust tillbaka från ännu en vecka på Sandhammaren.
SvaraRaderaApropå Pixie och skor på stranden.
Pixie hade tappat bort sin ena "blinksko" (sandalerna du köpte till henne i Norrköping), men vi hittade den när vi var på stranden sista dagen (igår). Vilken tur! Jag var med Pixie på stranden medan de andra städade huset, och när vi var färdigbadade och så sakteliga rörde oss upp mot kiosken för lunch (korv och "prips", såklart...) så sa Pixie plötsligt: "Men där ÄR ju min blinksko!" Och mycket riktigt, i en hink som stod vid en barnvagn låg en sandal som såg ut precis som den Pixie hade saknat i några dagar.
Men eftersom den inte låg för sig själv i sanden, utan sådär tillsammans med andras saker, så ville jag inte bara ta den, för den kunde ju faktiskt tillhöra de som ägde vagnen, också. Så jag förklarade för Pixie att nu är ju inte de som har vagnen här (såg inget barn i närheten som var i rätt storlek för vagnen), så vi kan inte fråga dem om det är din blinksko. Så vi gör så att vi lämnar den här, och sen håller vi lite utkik och ser om de kommer tillbaka. När Martina och Anna kommit till kiosken sa Pixie att vi hittat hennes blinksko, "men de som bodde i vagnen var inte hemma"... Kul att höra hur barn tolkar det man säger ;0 )
Summa summarum: Sedan såg Pixie att den barnvagnen kom upp från stranden, så vi gick ner och tittade, och hennes blinksko låg kvar (fortfarande i hinken – antagligen var hinken också hittegods från stranden som någon lämnat där vid bänkarna).
Enligt Pixies historieskrivning var det jag som hittade hennes blinksko, men jag tror aldrig jag hade lagt märke till den själv.
Nu vill sig inte kommentaren
SvaraRaderaEn spännande historia för Pixie att vara med om.
Nu har hon rätt storlek på skorna och det är tur när hon kommer hem till asfalten.
kram
Mammie