Syntolkning: Skrattande / leende barn i randig sparkdräkt,
gående med öppna armar.
Det hänger där det hänger för att det är ett av mina absoluta favoritfoton att vila blicken på och s.a.s. meditera över. Både på grund av vad man ser i det och på grund av tillkomstsituationen.
Den där sprudlande lyckan (ansiktet) över fötterna som bär - det här nya spännande sättet att ta sig fram - och så den absoluta tilliten till att bli uppfångad när gångturen är slut (de öppna armarna, och så, förstås att hon, med det lyckliga ansiktet, går mot sin mamma).
Tänk att kunna ta sig an saker med den attityden!
Det är jag långt ifrån att bemästra.
Men vi kan väl kalla det ett slags life goal.
ÅH vilken underbar bild av ett så viktigt ögonblick! Bra idé med syntolkning, det ska jag börja med! Och målet gör jag till mitt tänker på Ylva Eggehorns psalm "När livet inte blir som man har tänkt sig" : "Och vi ska springa fram med öppna armar och bli lurade minst en gång till. Men tilliten som Kristus vunnit åt oss är mera än all makt och ondska vill."
SvaraRaderaTack!
SvaraRaderaJag har prövar mig fram med det där med syntolkning.
Förut har jag lagt det i Alt-texten (alltså den där texten man kan få fram genom att ha muspekaren över bilden) – det är ju en plats tänkt för beskrivande text om bilden. Och det är förstås vad som talar för att göra så.
Samtidigt kan det finnas fördelar med att lägga det som bildtext också, som jag prövar att göra just nu. Till exempel att man hittar den utan att leta efter den. (Och att även andra än de som letar efter det ser att man kan ha det, och blir inspirerade förstås… det är ju en jättebra bonuseffekt!).
Jag har inte riktigt bestämt mig slutgiltigt för vilken modell som är bäst. Men just nu kör jag på bildtext-alternativet.
Rättelse: *har prövat* skulle det vara ovan, eller *prövar* förstås, men inte en sammanslagning...
SvaraRadera