Att ta plats eller att äga rum?

Har sett det till och med i text producerad av människor som får betalt för att skriva svenska (jag utgår i alla fall från att de får betalt), anglicismen "ta plats".

Förklaringen är enkel, det handlar om en (felaktig) direktöversättning av uttrycket "take place", som mycket riktigt med en bokstavlig ord-för-ord-översättning blir just "ta plats".

Det är bara det att vi på svenska inte alls använder "ta plats" i den betydelsen. När vi vill säga att något "took place" så säger vi att det "ägde rum".

Om vi, å andra sidan, säger att något eller någon"tar plats", så menar vi det som de engelsktalande kallar att "take up space" (alternativt, och möjligen mer neutralt, "take up room").

Den som vill kan ju enkelt konstatera att betydelserna av att "ta" och "äga", respektive av "plats" och "rum" är snarlika. Men dock inga synonymer. I språkets värld är det alltså väldigt sant att "nära skjuter ingen hare".

Det går också att konstatera att begreppen "space" delar (somlig) betydelse med "rum", som i sin tur har nästan samma betydelse som "room". Liksom att "take" och "ta", och "place" och "plats" ju faktiskt också har nästan samma betydelser.

Så varför används orden ändå inte på samma sätt, eller med samma överförda betydelse, i svenskan och engelskan?

Därför att, och här lär vi oss något annat viktigt om språk: Ord har inte bara en bokstavlig betydelse (med ett finare ord "denotation") utan också en massa symbolisk laddning (med ett finare ord "konnotation").... och ord som har samma bokstavliga betydelse (oavsett om det är ord på olika språk eller olika ord i samma språk) kan ha väldigt olika symbolisk och överförd betydelse...

... Och har vi förstått begreppsparet "denotation" och "konnotation"* så har vi förstått väldigt mycket om språk och om varför direktöversättningar ofta är dåliga översättningar...

... Men låt oss inte fördjupa oss i det nu, utan bara konstatera att:

take place = äga rum
ta plats = take up space (alt. take up room)