(Att plocka upp och sätta tillbaka böcker var något vi gjorde ofta, för att
inte säga hela tiden, när de var i den här storleken. Så riktigt varför de är
så förvånade över att böckerna rasar när man knuffar på dem är
svårt att veta. Fast kanske är det inte förvåning som
minerna uttrycker, utan mer fascination...).
Hipp, hipp hurra! Grattis och fanfarer (fast tysta sådana, de gillar inte plötsliga höga ljud) till de pälsiga fyraåringarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar