Att läsa som det står – eller som man tror det står...

Tidningen Dagen har idag en intervju med forskaren Gunnar Samuelsson som blivit mycket kontroversiell, och till och med dödshotad, för att han påpekat att mycket, mycket lite av det vi tror oss veta om korsfästelsen av Jesus faktiskt står i bibeltexten. Det allra mesta är sådant vi föreställt oss, men egentligen inte läst oss till i Bibeln. De upplysningar bibeltexterna ger kan, enligt Samuelsson, sammanfattas: Jesus hängdes upp på någon typ av avrättningsredskap (ej närmare beskrivet, och samma ord används i den historiska kontexten om väldigt många olika typer av upphängningar och upphängningsanordningar), i syfte att dödas. Vi kan också utläsa av texten att Jesus bar en typ av avrättningsredskap till Golgata, om det var en typ av tvärbjälke eller ett helt kors (och hur det i så fall var utformat), säger texten faktiskt inte.

Det där är kanske inte så uppseendeväckande eller kontroversiellt för de flesta av oss. Många, även icke-kristna, har kanske haft en föreställning om att alla de detaljerade bilder vi har sett är hämtade ur bibeltexten. Samtidigt är det där med att en berättelse över tid byggs ut och får många fler, och ibland andra, detaljer än den ursprungliga versionen hade ju knappast ett okänt fenomen. Och att det sker också, eller kanske i synnerhet, med berättelser som under så väldigt lång tid varit så centrala i en viss kultur som korsfästelsen av Jesus varit i den västerländska kulturen sedan nån gång på 300-talet är väl egentligen inte heller särskilt märkligt. Snarare förväntat.

Men det viktiga med artikeln finns faktiskt formulerat i själva rubriken:

Bibelforskare: "Läs texten som den är – inte som vi tror att den är"

Det där är en extremt viktig uppmaning till alla som säger sig just "läsa som det står." Och det är långt ifrån bara korsfästelseberättelsen som i traderandet av den försetts med utbroderingar och nya detaljer. Ta bara berättelsen om Jesu möte med den samariska kvinnan vid Sykars brunn (Joh. 4:1-42). Om du hör till, och/eller har hört till, ett kyrkligt sammanhang som har en konservativ sexualuppfattning så har du säkert hört berättas, och predikas, om hur Jesus upprättade henne till ett liv i sexuell renhet (om det sedan betydde att hon bröt med den man hon levde med utan att vara gift, och sedan levde i celibat, eller om det betyder att hon gifte sig med honom och för all framtid levde i kärnfamilj enligt västerländskt 1900-talsmönster beror förmodligen på exakt vilken teologi kring skilsmässa och omgifte som var rådande i det sammanhang där du hörde det predikas om henne).

Du kanske rent av har hört de här predikningarna och utläggningarna så många gånger att du också börjat läsa det där i texten. Du VET att hon levde ett medelklassigt kärnfamiljsliv i ett lagom stort hus med vitt staket runt efter detta möte med Jesus, du bara vet att det är så. Du tror rent av att det STÅR så. Det är också, beroende på sammanhang du hör till, troligt att du hört predikningar och kommentarer över hur det var just denna ändring av "sexuell livsstil" som var det vittnesbörd som gjorde att så många i hennes by kom till tro på Jesus som Messias (jag har hört de predikningarna i alla fall).

Problemet är bara att det är en läsart som innebär att läsa som man tror att det står, inte som det faktiskt står. Ingenting av det där står i texten. Nada. Pröva att läsa Johannes 4 utan de glasögon som tidigare utläggningar har försett dig med så ska du se.

Det som finns i texten är att det är vad Jesus vet om henne som övertygar henne om att han är Messias. Det är också vad det står att hennes vittnesbörd till byborna var: "Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?"

That's it.

Låt mig alltså upprepa, och understryka, Gunnar Samuelssons uppmaning: Läs texten som den är – inte som vi tror att den är.