Jag vill nämligen väldigt gärna pusha för vännen Måns Wieslanders musik i största allmänhet, och särskilt den här sången, som handlar om att mista en storebror.
Jag gillar hela sången, både text och tonsättning. Men det är två rader, eller stycken snarare, som jag tycker är särskilt geniala. Det är versen "It was Sunday night // and one of us was dying // I was listening to // the silence of next year." För att den, särskilt i de sista två raderna, så elegant sätter fingret på hur sorgen faktiskt kan börja innan den man sörjer har gått bort, kanske är det särskilt sant just när någon dör i en sjukdom, där man fått veta väldigt otvetydigt att tiden är kort. Och sedan är det raden "Can you mend my broken sky?" För träffsäkerheten i bilden av den trasiga himlen som beskrivning av sorg.
July, heter sången alltså.
Texten lyder i sin helhet [med reservation för att jag kan ha transkriberat fel någonstans]:
Is there anybody there?
Electricity is out,
I can't find you anywhere.
Will you leave some love back home?
July, July, carved in stone
Daddy, what is slipping through my fingers?
Daddy, what a poison in my heart.
It was Sunday night,
and one of us was dying,
I was listening to
the silence of next year.
And I can't get around you.
No I can't get around you.
Are you sleeping?
Brother let them crutches fly!
Can you mend my broken sky?
Every little thing you be
July will you wait for me?
Och nedan kan du se och höra Måns sjunga den i sitt kök, och kompa sig själv på gitarr (på vad han själv kallar "a slightly out of tune crap acoustic guitar"). För att lyssna på Spotify istället klicka här.
PS2. Måns Wieslander har ju gjort en hel del annan musik också, klicka på etiketten Måns Wieslander för att hitta mer av honom här i bloggen. Better still: Kolla upp honom på Spotify Eller sök på youtube. Eller googla.
Vackert och (be)rörande.
SvaraRaderaJa, textförfattande är definitivt en av hans stora talanger, utöver musikskapandet.
SvaraRadera