Guldkorn ur hyllorna: Byxbegär

I serien guldkorn ur hyllorna har turen kommit till genusvetenskapen, och där väljer jag Byxbegär av Tiina Rosenberg.

Eftersom jag sett någon kommentera att det var underligt att Byxbegär blev godkänd som doktorsavhandling (och att det bevisar att de där feministerna är fuskdoktorer), så ska jag inledningsvis påpeka att det är det inte, Tiina Rosenbergs doktorsavhandling heter: En regissörs estetik: Ludvig Josephson och den tidiga teaterregin (och är, om det inte framgår, skriven och framlagd inom teatervetenskap)

Nu kan jag i och för sig tycka att det är nästan tragikomiskt, eller åtminstone rejält komiskt, att någon just i ett sammanhang där denne kritiserar någon annans akademiska kompetens samtidigt bevisar sig själv vara i fullständig avsaknad av allt som skulle kunna kallas kompetens på det akademiska området.

Jag menar, redan att läsa Byxbegär och tro sig läsa en doktorsavhandling (han som kommenterade påstod sig i alla fall ha läst boken i fråga, och menade sig bygga sitt ifrågasättande på den läsningen) är ganska anmärkningsvärt (vederbörande, som ville framstå som någon som vet mycket om kraven på en avhandling visade sig därigenom knappast ha sett en doktorsavhandling, eller annan avhandling för den delen, överhuvudtaget).

Och dessutom skulle det räckt med för en akademiker högst basal kompetens i bibliotekskatalogssökning för att ta reda på vilken doktorsavhandling som Tiina Rosenberg faktiskt är upphov till (i sökformuläret skriver du hennes namn i "författare" och sedan klickar du i "avhandling" under dokumenttyp – och VOÍLLA!).

Men för den händelse någon som snubblar in här har sett eller hört de där dumheterna och blivit lurad av det (lätt hänt om man själv aldrig sett boken, gissar jag), så inleder jag ändå med detta påpekande.

NU till boken som sådan. Det egentligen viktigare ämnet för denna bloggpost....

Byxbegär kan rekommenderas till alla som intresserar sig för de mångfaldiga scenpresentationerna där mansroller spelas av personer med kvinnokroppar. I flertalet fall dessutom för att rollen faktiskt skrivits så, diskrepansen mellan skådespelarens kön och rollens genus är helt enkelt en del av rollen som sådan. Boken gör nedslag i ett antal dylika roller, som får stå som en slags exempel på, och fallstudier av, olika sorters byxroller (som de kallas): Rosalind i Shakespeares As you like it, Cherubin i operan Figaros bröllop, Octavian i operan Rosenkavaljeren, Mr Solares i Susanne Ostens uppsättning av I lusthuset, och slutligen ett antal scenuppsättningar av och med butchskådespelaren Peggy Shaw.

Dessa analyseras huvudsakligen utifrån genusvetenskapliga frågeställningar, men givetvis (med tanke på att författaren är i teatervetare i grunden) också med en rejäl dos sakkunnigt använd teatervetenskap. Dessutom ges en bra sammanfattande historik för fenomenet kvinnor i manskläder som sådant*, som en bakgrund.

Den är dessvärre svår att få tag i numera, slut från förlaget såvitt jag förstår, men försök gärna hitta den på antikvariat, eller varför inte på bibliotek!

-------

*  För den som är intresserad mer av det, och då i synnerhet historiskt, än av teaterroller kan jag rekommendera boken som i svensk översättning heter just Kvinnor i manskläder (undertitel en avvikande tradition : Europa 1500-1800), av Rudolf Dekker och Lotte van de Pol.