Rubriken på inlägget är vad systerdottern frågar när hon kommer hem till någon hon inte träffat förut, eller inte varit hemma hos förut, med någon variant på den formuleringen. "Bokar" är förstås böcker (hon har precis fyllt 3, så det där med oregelbundna ordböjningar ligger ännu lite i framtiden).
En mycket bra fråga. För egen del är jag också nyfiken på folks bokhyllor (och eventuella filmhyllor och skivsamlingar också, förstås) när jag kommer hem till dem, inte bara första gången, utan nog egentligen varje gång. Jag brukar inte fråga så direkt bara...
Apropå nyfikenhet på bokhyllor ska jag förresten passa på att rätta till ett missförstånd på en gång här: Folk har en tendens att börja ursäkta sorteringen, eller möjligen avsaknaden av, i sina hyllor om de ser att jag tittar i dem "Ja, det är ju inte någon ordning alls, du får ursäkta!", säger de till exempel. Eller något liknande. Vet inte om det beror på att jag är bibliotekarie, eller på att de vet att jag sorterar mina böcker i bokstavsordning (och i olika kategorier, förstås). Eller en kombination. Fast jag tror mest på det förstnämnda.
Hursomhelst: Jag störs aldrig av den ordning (eller eventuell oordning) som råder i andras bokhyllor. Jag kan vara nyfiken på, och försöka utröna, eventuellt system i uppställningen. Kanske särskilt om jag tycker att det ser ut att finnas ett underliggande system, som jag inte omedelbart blir klok på. Men det är av samma skäl som innehållet i bokhyllan intresserar mig; För att det säger något om hyllans/samlingens innehavare. Systemet, om det finns ett sådant, avslöjar både något om hur bokhyllans användare tänker, vad som är viktigt och mindre viktigt för honom/henne, och något om hur böckerna används. Väldigt spännande! (och nästan lite voyeuristiskt, kan det kännas som...).
Men att det förhåller sig på det viset pekar på just vad som är meningen med hela sorteringen (eller icke-sorteringen): Att användaren ska hitta sina böcker när så behövs. Om uppställningen, oavsett hur den är utformad, fyller den funktionen så är ju allt gott och väl. Och om inte, så är det ju fortfarande ingen annans problem än användarens eget. Framförallt är det inte mitt problem. Om det inte är mina hyllor då alltså.
Och det för oss alltså till svaret på var jag, eller vi, egentligen har mina/våra bokar nånstans. Ja, merparten är ju alltså uppdelade i bibliografier, skönlitteratur (med underkategorierna deckare och lyrik utbrutna till egna) och facklitteratur (med omkring 20 underkategorier, för närvarande). Och sorterade i bokstavsordning inom respektive kategori (på författare om endast en, på titel om fler än en författare). Dessutom hade vi förr en hylla (alltså ett hyllplan) för nyinköpt (som alltså ännu inte hunnit in i övriga hyllor). Allt detta rymdes till en början i arbetsrummet ("rummet med alla bokarna"), med undantag för kokböckerna som det ju var mest praktiskt att ha i köket.
Sen flyttade filmböckerna till vardagsrummet (för att frigöra plats i hyllorna, och för att det ju ändå är där man tittar på film). Därefter flyttade lyriken och kategorin "övrigt" (facklitteratur som inte hör till någon av de andra kategorierna, det känns liksom inte helt meningsfullt att skapa en helt ny kategori för en eller ett par böcker) till sovrummet (där för övrigt serietidningar och musiktidningar redan bodde). Så småningom, med en ny Billyhylla i sovrummet följde ett par-tre andra facklitteraturkategorier efter dit. Sedan började den där "nytt"-hyllan att svämma över alla bräddar. Den är nu uppdelad på, utöver den ursprungliga platsen: insprängt i ett par olika DVD-hyllor (bland filmerna alltså), i sovrums-Billyn och ovanpå byrån.
Kort och gott är alltså svaret på frågan om "bokarna": Överallt.
Man kan nog ganska lugnt säga att vi nu har passerat den där gränsen där systemet (eller bristen på) upphör att vara lättanvänt och lättletat för användarna själva... Ett av sommarprojekten i år blir därför att bringa ordning i kaoset, eventuellt med hjälp av några vägghyllor över skrivbordet.
Under tiden vi gör det skickar jag vidare frågan till er läsare:
Var har ni egentligen era bokar någonstans?
Usch nu blir jag påmind om att de efter flytten från Kiruna hit till ett mycket litet hus vid skogens slut är de flesta böckerna, som förr var biblioteksordnade, nere i källaren i lådor-ouppackade. De andra finns i hallen, i sovrummet, i farstun, i vardagsrummet, i köket i toaletten, i barnens rum-alltså överallt på lite olika ställen i huset.
SvaraRaderaJag är likadan som du - böcker är det första jag tittar på när jag kommer hem till folk! Och sen glor jag - om än i smyg - varje gång...
SvaraRaderaJag har försökt samla mina böcker i mitt arbetsrum, men erkänner att jag har böcker i en hylla i sovrummet, i en hylla i köket, på toa och på ett bord i vardagsrummet...
Alma: Sådär blir det ju lätt när man flyttat, särskilt när man flyttat till mindre.
SvaraRaderaVårt biblioteksrelaterade dåliga samvete i förrådet är ett otal lådor med utskrifter av artiklar från tidningen Dagen från åren 1960-1995 i förrådet som egentligen borde gås igenom och registreras med övriga artiklar. I den bästa av världar borde de scannas också... Lästa är de alltså, en gång i tiden, de utgjorde material till en uppsats i idéhistoria som Anna skrev, men de borde inordnas med övriga sparade artiklar.
Jag tror den enda boklådan i förrådet är en låda med dubletter, men det kan tänkas att det finns någon låda med gamla barnböcker också.
tofflan: De flyter ju lätt ut i lägenheten de där böckerna...
SvaraRaderaMen visst är det intressant att studera folks bokhyllor! "Visa mig din bokhylla och jag ska säga dig vem du är", eller något sånt. Kanske att det inte säger riktigt allt om en människa, men ganska mycket. Det är väl därför det känns lite förbjudet att titta också, lite som att man tittar på något alldeles för privat, som att tjuvkika i en dagbok. Fast folk får väl gömma sina bokhyllor om de nu inte vill att man tittar i dem.. ;-)