onsdag 30 mars 2011

Uppdaterad gnällpost


Förbrukade Rebifsprutor* tillsammans med nålavknipsaren

Som utlovat i gårdagens gnäll, kommer här en uppdatering om hur det gick sen...

Inget recept kom in under morgonen**. Eller under förmiddagen. Strax före lunch ringde Anna än en gång till neurologmottagningen och pratade in ett meddelande på telefonsvararen, där hon (återigen) förklarade att det verkligen, verkligen var akut, samt bad att "hennes" sköterska skulle ringa tillbaka för att bekräfta att meddelandet gått fram. Efter ytterligare några timmar utan att recept kommit (och utan att någon hört av sig), blev Anna orolig att hennes sköterska kanske var ledig, och att ärendet därför blev lagt till sidan tills hon kommit tillbaka. Hon ringde därför ännu en gång, och lämnade ett kompletterande meddelande, där hon förklarade att det hon menade var att hon ville få bekräftat att meddelandet gått fram och att saken blivit åtgärdad, vem som meddelade var mindre viktigt.

Som jag skrev på Twitter: "Det här börjar kännas som I väntan på Godot"

Någon timme av eftermiddagen tillbringade Anna sedan i telefon med Apotekets kundtjänst, för att hitta ett apotek som dels hade Rebif inne, och som dels kunde gå med på att lägga undan den åt henne, även om hon inte hade ett förnyat recept än.

Vid fyratiden på eftermiddagen kunde vi konstatera att recepten förnyats, och strax därpå ringde en sköterska från mottagningen för att meddela detsamma.

Vilket sammantaget betyder, tack vare telefonerandet till Apoteket, att det finns en förpackning (=inte ett helt uttag, men dock en månads förbrukning) Rebif att hämta på ett närliggande Apoteket. Det fixar jag i eftermiddag (resterande sprutor får jag hämta nästa vecka när de hunnit beställa hem dem).



Alla på neurologmottagningen är såväl duktiga som trevliga, och inte minst hårt arbetande, så ingen skugga skall falla på dem, men den senaste veckans äventyr visar ju att de är alldeles för få. 



----
* Annas samling (eller del av...).

** Det vill säga, det kunde vi konstatera när det väl gick att logga in på apotekssidorna. I drygt en timme hade Apoteket serverproblem som gjorde det omöjligt. Se det något ofullständiga felmeddelandet nedan.... Men precis när jag började tro att enda lösningen skulle bli att parkera sig rent fysiskt på ett apotek, och be dem kolla recepten nån gång i halvtimmen, så gick det att komma in...



10 kommentarer:

  1. Skönt att det löste sig! Känner igen delar av historien från "min" Anna. Men som sagt, själv har jag haft tur med e-recept, mindre tur med den livsfarliga sjukdomen Förkylning ;-)

    Kramar till er!!!

    SvaraRadera
  2. tofflan: Tack! Ni får krya på er!! Men ibland måste det kanske bli sämre innan det blev bättre...

    SvaraRadera
  3. Alma: Jo, visst är det skönt!

    SvaraRadera
  4. Tyvärr inser inte en del apotek att det finns något som brukar kallas nödexpedition, det vill säga att man drar slutsatsen att någon behöver ett läkemedel, har haft det tidigare, att läkemedlet saknar missbrukspotential, och att man då expedierar läkemedlet ändå, och i efterhand fixar recept, alternativt ringer på direktnummer till en mottagning och kräver recept.

    Båda sakerna går att göra. Jag vet, för så gör jag på jobbet...

    SvaraRadera
  5. Anonym: Intressant! Det visste jag faktiskt inte. Allra bäst är ju förstås om man inte alls behöver någon nödlösning, utan allt fungerar enligt planen ändå. Men nu gör det ju, uppenbarligen, inte alltid det...

    SvaraRadera
  6. Så här fåt det ju bara inte gå till!

    Intressant att läsa Anonyms kommentar.
    Detta borde vara välkänt på ALLA apotek!

    kram/mammie

    SvaraRadera
  7. Det borde verkligen inte gå till så. Men det är mycket som inte är som det borde numera...

    kramar tillbaka!

    SvaraRadera
  8. Det gäller delvis också att våga lösa saker för kundens bästa och ta skit efteråt om någon blir sur. Det är ingen bra lösning, men en betydligt bättre lösning än att en kund står utan medicin ibland...

    SvaraRadera
  9. Tänk vad bra om alla hade din inställning!!

    SvaraRadera