Kom att tänka på det egentligen märkliga i uttrycket "vilt främmande". Vild i vilket avseende liksom? Och finns det tama främlingar?
Lite funderande senare insåg jag: Tama främmande är förstås de främmande man har på middag ibland...
Det här är kanske inte en språkPOLISIÄR insats per se. Eftersom det är helt korrekt att använda både uttrycket "vilt främmande" och att säga att man har främmande hemma. Om än lite märkligt när man tänker närmare på det, som fasta uttryck plägar vara.
Mer en språkfundering alltså. Men jag väljer att låta "språkpolisiära insatser" vara samlingsrubriken för det som rör språk här på bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar